Fina fuxen

Efter att jag slutat jobba ikväll har jag spenderat tiden i hästhagen med min bästa vän. Min bästa vän som jag inte vet vad som kommer att hända mig. Jag har uppe någon slags fasad nu, jag håller huvudet högt och jag håller hoppet uppe. Förväntningarna är dock på botten och en del av mig har redan gett upp för jag vet vart det lutar.
 
När jag sätter mig ner och skriver ner detta, tänker på detta, så bryts fasaden direkt och tårarna kommer. Min älskade lilla B. :'( För att klara av detta övht, för att klara av denna väntan av ovisshet, så måste jag ha hoppet uppe och ta det som det kommer. Ta en sak i taget. Gå steg för steg.
 
 
 
Jag har kollat på hästannonser i några veckor, och till och med mailat på några. Jag antar att det är ett slags försvar mot det som komma skall, ett sätt att förbereda mig och ett sätt för mig att klara av dethär. Men vad vill jag ha? Vill jag ha något? Jag vill ha B. Jag jämför allt med henne. Först var jag helt säker på att jag skulle köpa mig en till travare. Men, jag ser ju fram emot en tävlingssesång nu i vår, och det är ju längre bort än så om jag tar en ifrån banan. Dock får den gärna vara riden något år, men inte utbildad. Det vill jag göra själv. Eller vill jag?
 
Nästa sekund är jag helt inne på en ridhäst. En häst med betydligt mer ridbarhet. Det är tre st halvblodshästar jag sett som jag kände kunde vara något för mig. Ändå känns det fel. Ingenting känns kul. Varför ska jag ha en "färdig" häst och tävla på? Jag är inte ens intresserad av tävlingen i sig. Jag är intresserad av allt jobb jag gjort och utvecklingen jag gör och vi gör, som ekipage. Jag och B. Att köpa en hopphäst och börja tävla i vår känns inte ens kul. Det känns opersonligt. Som att hästen skulle vara ett redskap liksom.
 
Jag får inse att jag kanske aldrig kommer känna för en häst så som jag känner för min B. Min första häst. Min lilla travhäst som jag slitit och kämpat med i 5,5 år... Att åka ut och tävla på henne, och lyckas med mina mål för henne och mig. DET är lycka. Inte att åka runt på en häst någon annan utbildat.
 
Nä, efter att jag fått detta nerskrivet kändes det plötsligt klart för mig att om jag skaffar mig en ny häst, ska jag ha en till outbildad häst. Som jag får forma och göra till "min egen".
 
Jag gillar travarna skarpt. Finns oändligt många superfina travare. Men det är inte förrän nu jag inser vad folk menat i alla år om att min B är ovanligt trevligt byggd, är en på miljonen och jag förstår ju att jag kommer att få gräva efter en nål i en höstack för att hitta en med en naturligt 3taktig galopp och bra vinklar bak, som B hade redan från början.
 
Allt känns bara omständigt. Jag vill ha Bellson, vi har så mycket kvar att ge. Hon har så mycket kvar att ge. Hon är tokfrisk i övrigt och bara 13 år, vi är långt ifrån färdiga med varandra. Min fina lilla guldfis.
 
 
Antar att det var den del av mig som redan gett upp som ni läst om här ovan. Jag önskar så innerligt att hon kan bli frisk och att chansen är god att hon blir fullt återställd. Finns ingenting jag önskar mer. Det skulle betyda allt och hela min värld att få ha kvar henne. Det gör så ont att se henne. Jag får hela tiden stoppa tankarna så att dom inte far iväg, och försöka hålla hoppet uppe när jag är med henne. Tankarna på allt vi kanske aldrig mer kommer att få göra ger mig en stor fet klump i magen. Jag vill inte att det ska komma.
 
Nu är allt som det är och det är bara att följa planen steg för steg som jag skrev längst upp, hålla huvet högt och hoppet uppe. Tiden utvisar vad som händer med fina fuxen, min bästa vän. <3
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anna-Lena Wallberg

Åh, Josefin, mitt hjärta blöder för dig och din fina häst <3
Jag hoppas verkligen att B blir fullt återställd och du kan fortsätta er fina utveckling tillsammans. Jag håller mina tummar, kram till dig

Svar: <3 <3 <3
Josefine Fred

2013-12-28 @ 21:44:49
Postat av: Camilla Robertsson

Jag håller självklart tummarna för att hon får bli frisk! Det absolut viktigaste är att man trivs med sin häst - varje dag! Det är ju ens bästa kompis!

Jag kände lika med Lukas. En på miljonen. Skulle gärna ha haft ett varmblod igen, men skulle aldrig hitta en med hans kvalitéer. Dessutom älskar jag verkligen att tävla!

Jag kände att jag köpte helt rätt häst! En helt grön 4-5-åring (vad hon nu är, haha!) men med lite kvalitéer och rätt förutsättningar för det jag vill göra - rida, träna och tävla.

Allt är så enkelt om dom är uppfödda för det syftet, jag har verkligen insett det när jag hoppade in henne, det var så enkelt!!!

Vi har ju en liten kallblodshingst på ett år i stallet, han är en fröjd att köra och var fantastisk att köra in, det märks att han är avlad för att göra just det!

Svar: Tack! Ja jag förstår. Han var jättefin!
Ja det är så jag tänker. Och när jag kollar på försäljningsannonser oså äre typ en 4-5 åring, och så byter den till rätt galopp efter hinder, den taxerar.. jamen du vet allt. Allt ser så enkelt ut när de har bättre ridbarhet. Vilket såklart är logiskt. Och det skulle ju vara skönt att kunna få bättre förutsättningar faktiskt om jag nu ska köpa en ny..
Josefine Fred

2013-12-28 @ 21:50:27
URL: http://unafraid.blogg.se/
Postat av: Rebecca

Hoppas och håller tummarna för B! Jag valde ett annat spår, dock frivilligt... jag funderade också på en travare ett ögonblick, en ny utmaning men ödet sade något annat. Min fina Viking kommer alltid att vara nummer 1 för mig och jag tänker på honom väldigt ofta när jag har ett tjurigt 3 årigt sto att hantera idag. Jag uppmuntrar många att köpa travare idag, det finns så många fördelar med dem men i ridbarhet och tävlingsmässigt fler nackdelar tyvärr men samtidigt, så mycket man kan lära sig med dessa snälla och otroligt kloka hästar! Som sagt håller tummarna! :)

Svar: Ja. De flesta jag vet som haft travare, fina sådana, har liksom tagit steget till en mer ridbar häst efter.. Men vi får se! Jag kommer ju inte utesluta nån av dom liksom om de blir så att jag måste hitta en ny. :-)
Josefine Fred

2013-12-28 @ 22:05:19
URL: http://zkold.se
Postat av: Malin

Jag håller alla tummar och tår att det finns ett litet hopp därute som gör att en operation är möjlig och att hon blir återställd. Fy fan för att gå igenom detta. Tänker på dig dagligen Josse.

2013-12-28 @ 23:31:38
URL: http://rajala.blogg.se
Postat av: Anni

Ge inte upp! Hoppet är det sista som lämnar människan.
Självklart kommer hon att bli bra, det finns inga andra alternativ.
Ni har kämpat tillsammans i 5 år, och jag lovar, ni har minst dubbelt så många kvar.

2013-12-28 @ 23:37:15
URL: http://teamoveson.blogg.se
Postat av: Jessica pira

Jag vet hur det känns, jag vet precis. För när jag läser vad du sktivit och berättar här ovan, så är det nästan som om det kunde vart jag som skrivit det, men för ca 1,5 år sedan istället. Då jag var i din situation, fast med min Fina Speedy. Usch gör så ont i mitt hjärta för din/er skull. Jag hoppas innerligt att detta nu får en vändning för er, att operationen nu blir ett bra alternativ och ett lyckat sådant, så ni får fler fina år tillsammans! Många styrkekramar!!

2013-12-29 @ 01:44:40
URL: http://www.jessicapira.horseworld.se
Postat av: Anonym

Usch och fy! Jag lider med er men håller tummarna äännu mer!

2013-12-29 @ 01:50:23
Postat av: Maria

Jag förstår precis vad du går igenom!

2013-12-29 @ 12:44:12
URL: http://maria-hastliv.blogspot.com
Postat av: Anonym

Jag har aldrig kommenterat på din blogg innan, men jag läser den varje dag och älskar att läsa om er utveckling. När jag läste detta inlägg blev jag så otroligt ledsen. Jag har själv gått igenom något liknande och jag känner igen dina ord och dina tankar.

När jag var 12 år så fick jag min första häst som även hon var ett före detta travarsto som jag omskolade till ridhäst. Vi utvecklades något enormt under de 4,5 år jag fick vara tillsammans med henne trots att både hon och jag var väldigt gröna, men vi lärde varandra och fick även hjälp av en instruktör. Hon gick från en galen, envis liten tjej till en riktigt fin ridhäst, en riktig arbetsmyra! Och jag blev en duktigare ryttare, hästmänniska och ägare.

Det sista året var hon dock skadad efter en olycka i hagen och fick vila med olika behandlingar, men inget fungerade och till slut fick jag ta bort min älskade vän. Det var den 17 maj 2010. Sen dess har jag haft två foderhästar för senare köp, men ingen av dem varade länge för det klickade absolut inte. Jag letar och letar, men jag jämför alla hästar med min Maya. Jag vet att jag inte borde göra det och att jag inte kommer att hitta en kopia av henne, men det är verkligen jättesvårt. Nu har jag inte haft häst eller varit i ett stall mer än någon enstaka gång på ett år och jag känner alltid att det saknas något i mitt liv.

Mina tankar har vandrat mellan att köpa en mer "ridhäst" eller köpa en travare som jag måste omskola till ridhäst, precis som dina. Och jag tänker som dig; att det inte kan vara roligt att köpa något färdigt att börja tävla på, fast det hade ju varit det smidigaste. Men att utbilda en häst själv och utvecklas tillsammans med den känns ändå som det självklaraste valet.

Men jag hoppas verkligen att B blir bra igen och att ni får fortsätta att utvecklas tillsammans! Tycker du har gjort ett så bra jobb med henne och du har så sunda tankar kring allt som har med hästar att göra. Blev ett väldigt långt inlägg, men jag känner verkligen igen mig i allt det här och jag lider med dig. Håller tummarna på att B blir bra igen!

Svar: Tusen tusen tack för dina ord. De värmer! <3
Josefine Fred

2013-12-29 @ 14:28:44
Postat av: Cecilia

Jag förstår hur du känner så jag satt i samma situation förra våren. Många styrkekramar till dig!

2013-12-29 @ 15:08:01
Postat av: Sandra

Som de andra skrivit, va stark och ge inte upp hoppet!

Vet precis hur det är. Köpa en färdig? Inte färdig? "Riktig" häst? Travare? Unghäst? Mer utbildad? Lagom utbildad? Ja, det är svårt! Men tids nog får vi nog båda svaret vi söker!

2013-12-29 @ 16:22:21
URL: http://sandrasn.blogg.se
Postat av: Annelie

Har inte läst din blogg på ett tag nu...
Usch va ledsamt med BellaBus :( Vet hur du kämpat... och vad ni faktiskt lyckats med. Har sett er utveckling under dessa år! Du har verkligen fått jobba för den där hästen. Förstår hur ledsamt och hopplöst det känns nu. Lider med dig...
Den första hästen är oftast den som blir mest speciell har jag fått lära mig. Vad det gäller hästköp.. ta god tid på dig, och viktigast av allt ge inte upp! Även om det nu skulle bli så att ni måste skiljas åt <3 Jag vet hur det kan kännas.. :( Jag tänker på er... KRAM

Svar:
Josefine Fred

2013-12-29 @ 16:55:00
URL: http://www.riderdressyr.blogg.se
Postat av: Isabelle

Fy så tråkigt :( Alltid älskat att läsa din blogg för din bell är så lik min travarfux :( Tyvärr så måste jag sälja honom för min kropp inte orkar, och sälja häst här i sundsvall är omöjligt och det är så synd om honom när ingen rider han :(
Lider med dig verkligen, hoppas allt löser sig och du är bell får massor av år!!

2013-12-29 @ 17:04:28
Postat av: Amanda

Jättefin häst! Hoppas allt löser sig!

2013-12-29 @ 17:19:51
URL: http://amandadudas.blogg.se
Postat av: Charlotte

Stakars dig <3 usch hon är så himla fin och underbar lilla Bellie verkligen en på miljonen. JAG hoppas så att det går vägen, för ni har utvecklats så mycket och ni är SÅ fina tillsammans <3

Kram! Kämpa på och håll hoppet uppe!

2013-12-29 @ 18:10:09
URL: http://mystaars.blogg.se
Postat av: lina

Som sagt så suger det att vara hästägare ibland men hur kul har man inte haft med sin häst under alla åren. Jag har haft ett gäng hästar genom åren och jag kan ärligt säga att jag tycker om dom lika mycket. Att jobba fram det bästa ur varje häst vare sig det är gammal eller ung är det roligaste med hästar enligt mig.

Du kommer aldrig få en Bellie igen, hon är unik. Men det betyder inte att du inte kommer tycka om nästa häst lika mycket. :)

Svar: Tack ♥
Josefine Fred

2013-12-29 @ 19:41:11
URL: http://skrotpiloten.blogg.se
Postat av: Dressyrteamet

Jag har ju också utbildat travare till ridhäst, på hyggligt hög nivå och vet att ta dom tid är roligt. Trots att jag älskar vbl travarna så kommer jag med stor sannolikhet inte köpa ngn ny sådan i fortsättningen. Jag gillar dock udda raser och udda hästar, funderar på welsh cob som nästa häst.

2013-12-29 @ 19:43:02
URL: http://dressyrteamet.se
Postat av: Gisela

Åh så väl jag känner igen alla de där jobbiga upp o ner känslorna man som häst & djurägare tvingas utstå. Jag håller alla tummar jag har för att allt löser sig till det bästa för er. Din fina lilla häst.

Stor kram

2013-12-29 @ 21:00:33
Postat av: Lina

Åh mitt hjärta brister för er Jossan. Ni har alltid varit en av mina förebilder. Bellie och du hör ihop, så är det ju bara. Jag hoppas verkligen att det går vägen och att ni kommer back on track igen. Om det blir en ny häst måste jag ju säga att jag hoppas att det blir en travare, travarna behöver sådana som dig som kan ta fram det bästa ur dem och visa att de kan. Kram

2013-12-29 @ 21:49:01
URL: http://sirblacksmith.blogg.se/
Postat av: Malin

Fy så tråkigt. Jag har precis för någon månad sedan tagit det hemska beslutet att låta min bästa vän vandra vidare eftersom hon aldrig blev bra. Hon fick artros i båda fram och det blev inte bättre. Kämpade in i det sista med att hon skulle bli bra men det gick inte.
Efter 14 år tillsammans känns det ganska konstigt utan henne. Jag har Ny häst nu. Valde att börja om Och köpte en unghäst född 2011. Jag vill också forma min häst och inte köpa färdigt. Vad jag vill komma fram till är att det är ett helvete att gå och vänta på dagen man ska ta bort sin häst men när det väl är gjort så kan man sörja och börja gå vidare. Saknaden finns alltid kvar och längtan att träffas igen är stor. En tröst är dock att jag vet vi kommer träffas igen men på andra sidan. Det är jag övertygad om. Hoppas nu din tjej blir bra och att ni får minst lika många år tillsammans som jag fick med min älskling. Nu siktar jag på att ge min nya lika mycket kärlek och omtanke som jag gav min förra och jag hoppas jag ska få lika starka känslor för henne. Att vi kan dela lika mycket glädje...

Svar: Nej har du fått ta bort din fina fuxtjej... :( Beklagar verkligen Malin! Tack för din kommentar, det hjälper att få höra andras erfarenheter. :-)
♥ Lycka till med din nya!
Josefine Fred

2013-12-29 @ 21:56:50
URL: http://kyro.blogg.se
Postat av: Ylva

Åh... Hoppas verkligen för din och hennes skull att allt löser sig...
Har kikat in lite på din blogg då och då i flera års tid (dock aldrig kommenterat) och verkligen tyckt Bella varit superfin! Det finns jättemånga fina travare där ute men få med den halvblodskropp Bella har. Fick ta bort min foderhäst förra året efter hans cancer blev värre och täpte igen hans luftstrupar. Det var den värsta dagen i mitt liv men samtidigt har jag alltid varit glad för att han slipper lida mer. Hoppas verkligen inte det ska behöva gå så långt för dig och att hon blir frisk igen! Det förtjänar ni båda! Det är för många hästar jag känner som avlivas nu :( bl.a en sjuåring.... Det ska inte vara så!

2013-12-29 @ 23:41:39
URL: http://ydanielsson.blogg.se
Postat av: Ylva

Åh... Hoppas verkligen för din och hennes skull att allt löser sig...
Har kikat in lite på din blogg då och då i flera års tid (dock aldrig kommenterat) och verkligen tyckt Bella varit superfin! Det finns jättemånga fina travare där ute men få med den halvblodskropp Bella har. Fick ta bort min foderhäst förra året efter hans cancer blev värre och täpte igen hans luftstrupar. Det var den värsta dagen i mitt liv men samtidigt har jag alltid varit glad för att han slipper lida mer. Hoppas verkligen inte det ska behöva gå så långt för dig och att hon blir frisk igen! Det förtjänar ni båda! Det är för många hästar jag känner som avlivas nu :( bl.a en sjuåring.... Det ska inte vara så!

2013-12-29 @ 23:41:41
URL: http://ydanielsson.blogg.se
Postat av: lina

Så ledsamt att läsa, har följt er flera år på bloggen ju. Håller alla tummar och tänker på er <3

2013-12-30 @ 00:17:12
Postat av: Emelie

Finaste ni!<3

2013-12-30 @ 08:44:04
URL: http://emeliejosefssons.blogg.se
Postat av: Anonym

Åh, vad det är fruktansvärt att vara hästägare ibland! Håller alla tummar och tår för att ni hittar någon lösning som fungerar!

Jag träffade min vackra prins när han var 18 år gammal. Han hade då arbetat som ridskolehäst i 13 år, var sliten och kom till oss för några sista års pensionering. Det är inte den bästa utgångspunkten precis, men så kär jag blev i denna häst. Och han i mig. Vi klickade och jag visste då att det var honom jag väntat på. Drygt ett år fick vi tillsammans, det bästa år jag haft, innan hans förslitningsskador gjorde att han slutade lägga sig ner eftersom det gjorde ont att ta sig upp. Då visste jag att det var dags. Han var fantastisk och det var fruktansvärt. Jag lånade en annan häst i stallet för att komma vidare direkt efteråt. Annars vet jag inte om jag hade fortsatt. Honom har jag kvar än idag, 5,5 år senare. Det tog mig flera år att ens tycka om honom ordentligt. Jag jämförde hela tiden. Jag tänker fortfarande på min gamla häst varje dag, men idag med glädje och inte sorg, och jag älskar min fina, nya kille varje dag också, idag med samma kärlek jag gav min gamla häst.

Jag hoppas så att din vackra flicka blir bättre och att ni får många fler år tillsammans. Ni är verkligen värda det.

Svar: Tack snälla !♥
Josefine Fred

2013-12-30 @ 12:35:08
Postat av: Elin

Jag som skrev ovan, men glömde bort att skriva namn.

2013-12-30 @ 12:36:11
Postat av: Becca

Åååh vad jag känner med dig! :(
Jag är i en liknande sits som dig, tredje besöket på klinik i nästa vecka och magkänslan är inget bra.. Jag kollar också på lite annonser men tröttnar direkt och gräver ner mig i sorgen. Får så himla dåligt samvete gentemot min vän som troget väntar på mig i stallet..... :'(

Kram <3

Svar: Hoppas de löser sig för din häst!! <3
Kram <3
Josefine Fred

2013-12-30 @ 23:00:55
URL: http://envissengren.blogg.se
Postat av: Tova Bergqvist

Innan Vera togs bort så tänkte jag nog lite grann som dig. Funderade mycket över vad jag ville ha för häst men varenda gång kom det tillbaka att det är just Vera jag vill ha. Tyvärr har jag tappat intresset nästan helt och hållet efter Veras bortgång. Hon passade mig som en hand i handsken och vi förstod varann på ett helt annat plan än vad jag gör med hästarna jag träffar idag. Jag hade gett mitt vänstra ben för att få hennes ben frisk, utan tvekan. Att vara där mittemellan, innan man vet exakt hur illa skadan är, gjorde att jag mådde psykiskt dåligt. Vi kämpade i två år med hennes fraktur utan att det gav minsta resultat. Hon sprutades och fick äta medicin och vart då bra i 2-3 månader innan hon sedan vart halt på tre ben igen. Ovetandet var nog det värsta, att ständigt pendla mellan hopp och förtvivlan.

Svar: Ja.. de blev så tragiskt med lilla Vera! :/
Josefine Fred

2014-01-03 @ 10:35:10
Postat av: Sara

Inte alls kul att ha häst jämt håller tummarna för er att hon ska bli bra.

2014-01-03 @ 11:43:54
URL: http://teambus.bloggplatsen.se/
Postat av: Linda-li

Hej! Om du ngn gång måste byta ut din fina fux så hoppas jag att du skaffar dig en travare till, för du är verkligen en super ambassadör för rasen! :-) Lycka till med din fina häst :-)

2014-01-07 @ 11:54:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0