Idag var det dags för första utetävlingen. :-) Hade förväntat mig en lite tittig och spänd häst, vilket jag mycket riktigt hade. ;)
Hon var kanonfin inomhus på framridning och framhoppning. :-)
80cm, gick jättebra! Hon var spänd och tittig, så vi travhoppade 3 första hindren, men sen släppte det och hon kändes mer och mer avspänd. Så där kom vi runt med ett pet, i en positiv anda. :-) Inför 90cm tänkte jag att då är hon nog mer avspänd nu när vi fått känna på banan lite.
90cm, jag valde att utgå. Jag trodde att jag hade ca 15 min till min start när jag inte ens hade hästen sadlad eller nånting, så jag stressade mig in på banan och började trava/galoppera direkt, och pang på hindren. Inte bra. Jag och stress fungerar inte riktigt, så omedvetet satt jag och bromsade henne och måttade för kung och fosterland, vilket ledde till riktiga rakt-upp-och-nerhopp, vilket gjorde henne osäker. Den känslan hade vi med oss på banan då vi stressade bortöver.
Väl inne på banan fick vi stopp på 3an, och hon backade av mot alla hinder. Efter stoppet blev jag osäker, men red på, hoppade första hindret till en linje på två hinder, och redan i mitten så känner jag hur hon backar av. Jag styr undan hindret och utgår. Jag kände att jag inte hade möjlighet att ta henne runt banan på ett positivt och shysst sätt, det hade bara förvärrat situationen om jag fortsatte.
Direkt när jag kom från banan kände jag mig så besviken på mig själv, att nu är vi på botten igen. Men det gick fort över. Jag vet att vi kommer få bakslag och jag kommer att få möta min hopprädsla många gånger igen, MEN, jag kommer komma upp därifrån desto snabbare. Hitta flowet och den positiva feelingen fort igen. Det är jag säker på. Och ju mer rutin vi får på tävling, desto bättre blir det nog för både mig och B även i stressade situationer.
Hon är ju fruktansvärt känslig. Det hela började liksom med att jag var stressad, bromsade och lät henne inte sköta sitt. Det i sin tur gjorde henne osäker, och hon börjar tveka. Då börjar jag tveka, och då blir hon okontaktbar, tittar, spänner sig och springer. Det blev lite tokigt idag, och det kommer det göra många fler ggr. Men som sagt, bara att träna vidare! Jag vet att vi kan.
