Uteritt dressyr

Idag var jag i valet och kvalet om hon skulle vila, eller stå. Det blev ridning, och det är jag glad för för hon var riktigt fin idag, och jag hittade en väldigt bra ridning. Sen jag tog bort mina knästöd på sadeln så har jag slutat knipa med knäna, jag har slutat pressa ner hälarna så hemskt, och jag har börjat slappna av i mina ben. Jag har även börjat sitta rakt i sadeln, och rakt över hästen. Jätteskön känsla då jättemycket energi annars gått åt till att störa mig på allt det.
 
Jag var superdupernoga med takten idag, för hon var villig att jobba med, och då får man passa på. Varenda steg i skritt skulle jag bestämma, och hon hade en väldigt trevlig takt hela tiden. Jobbade i början med halter, och att hon skulle bibehålla formen. Där fick jag vara väldigt tydlig, och tillslut, efter en bra bit, så kunde jag göra halt för sätet och med bibehållen form. Jag ska inte behöva ta i tygeln för att få en halt, så målet var att få henne så pass på bakdelen att hon gick att reglera därifrån oxå.
 
Efter det fick hon paus på lång tygel, och sen travjobbade jag henne påvägen hem. På denhär vägen kan jag tillägga att hon blir sjukt taggad i vanliga fall, och inte kan trava lungt alls. Men nu så hade hon även i traven en väldigt trevlig takt, men jag fick ju verkligen rida henne dit, och påminna henne hela tiden. Hon försöker ju springa, men är jag jättetydlig i min lättridning samt lägger på benen på henne så blir hon så trevlig lilla fröken. Red några övergångar, och med fokus på att hon skulle behålla den fina takten även i skritten emellan åt. Annars blir hon ju väldigt taggad, men jorå de gick an det oxå! :-)
 
Ett härligt ridpass! :-D Jag fick en liten aha-upplevelse oxå. Nu börjar jag verkligen känna och förstå skillnaden på när hon verkligen tar i med bakdelen, och när hon blir springig men ändå jobbar och är avslappnad. Dags att börja kräva mer, för jag inser ju att hon tycker det är väldigt bekvämt att maska runt eftersom jag är nöjd sålänge hon är avslappnad och jobbar i form. Idag fick jag verkligen tryck i henne, och hon sög hela tiden fram mot handen. Hon tenderar annars att bli lite bakom hand.
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Sandra

Tänk vad våra damer är sjukt lika egentligen! Superkänsliga fast ändå inte. Spelar liksom på sin känslighet. Vi får inte bli rädd för att ta i och rida trots deras påhitt! Det är ju superbra att du får aha-upplevelser UTAN tränare! Jag har just nu problemet att jag vet vad jag vill ha, men inte hur jag ska få det. Hon hittar på nya sätt att undvika arbete, dendär Knorren.. ;)

Kämpa pååå! :D

Svar: Jag vet!! Känner nästan alltid igen mig i dina texter om knorris ;).... Ja dom är bra smarta ändå!
Josefine Fred

2013-10-08 @ 22:20:36
URL: http://sandrasn.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0