minfux

Jag borde vara helt knäckt vid dethär laget, då jag inte sovit långa stunder inatt. Igårkväll vid 23 beslöt sig Morris för att gå ut, och han har FOBI för kyla/snö, så han har vägrat gå ut på hela vintern sen snön kom. Men igår skulle han ut. Så visst, han fick gå ut. Han brukar bara sitta på balkongen max 5 min, sen äre bra. Men inte igår. Han kom inte tillbaka. Och jag låg och väntade i sängen till typ 00.15 innan jag gav upp för kvällen. Ställde däremot klockan på varannan timme hela natten, och skulle upp 06.40. Så kl 2 klev jag upp, sen vaknade jag 3, sen ställde jag klockan på 5, och klev slutligen upp en sista gång 06.40. Ingen katt. Men när jag var klar för att åka till stallet runt 7 så kom han äntligen in den lille puppan. Iallafall, jag är svinpigg fortf! Mysko.

 

Bella fick gå ett pass dressyr på travbanan imorse, och det gick sjukt bra. Jag fortsatte med sitsträningen och plockade därför av stigbyglarna då jag planerade rida utan under uppvärmningen. Sagt och gjort. Fokuserade på att låta mina ben hänga ner, bli långa och att jag skulle känna mina sittben, och känna mig rak över hästen. Bellie fick träna lite halter med bibehållen form, och inte få gå igen förrän hon var fokuserad. Gick mycket bra! Fick till en hel del fina halter där hon inte stretar med munnen och gör som hon vill.

 

Travade fram, och red en del övergångar. Lättridning, fortf. utan stigbyglar. Jobbigt som fan för låren! Haha. Men sjukt bra träning. Vet att Gunsan pinat oss med sån ridning några ggr innan B blev skadad, och då tänkte jag att jag skulle börja göra sånt oftare. Har inte gjort de en enda gång förut men nu äre dags! Gick bra att trava oxå, och B lyssnade fint på avsaktningar ffa i höger varv.

 

Red sen upp och hämtade stigbyglarna, och fortsatte arbetet på travbanan. Men en sak ska ni få höra först, när jag nu hittat mina sittben och allt utan stigbyglar, så kändes det helt plötsligt som jag hade svinkorta läder a la hoppsadel ungefär. Så jag fick helt enkelt länga dom 1 hål, vilket inte gått alls förut för jag har farit omkring som en vante utan stöd. Gissa varför?! Jo, för att jag tar spjärn i mina stigbyglar och pressar ner hälarna, spänner benen och därför kommer jag inte ner i sadeln. Men nu!!! Nu har jag hittat ett sätt att göra det. :-D Detta är verkligen början på nåt jättebra, utvecklingsmässigt för oss.

 

Började galoppjobba ganska omgående, och hon var jättefin. Jag ger henne ganska mkt tygel, tänker på att vara lätt och ledig i mitt bäcken, men stadig i bålen. Och jag rider henne i en väldigt låg och rund form. Så jäkla härlig känsla att vi kommer dit typ hur lätt som helst nu. Och i högervarvet gick de sviiinbra. Vanligtvis skjuter hon över mig till vänster, och jag viker mig i sidan till höger, och så blir det lite kaos. Men idag, då jag hittat hur jag ska använda min kropp bättre, så hände inte detta! Jag lyckades för första ggn på flera år att sitta kvar på högra insidan i galopp, och därför kunde jag hjälpa hennes högra bakben bättre. Hon skjuter ju gärna in baken här oxå, så jag rider numera med höger skänkel som petar ut baken, och ytter tygel som typ hjälper henne att stabilisera upp sig. Rider jag så får jag ordning på baken! Det går bättre och bättre.

 

Så det var en riktigt trevlig ridkänsla jag fick av detdär, och en stor aha-upplevelse. En viktig pusselbit, som jag tror kan hjälpa mig/oss att utvecklas i massor framöver. :-)