Skarpt bett i dressyr?
Som sagt tidigare har jag inget emot att variera på skarpt bett som tillfällig lösning, men att rida med det som huvudsakligt bett tycker jag bara tyder på enorm brist på bra ridning från ryttarens sida.
Och ännu värre, att rida DRESSYR på skarpt bett. Blir lite nyfiken på vad dressyr är i dennes ögon då..? Det är väl ändå då man passar på att träna på att kommunicera på ett milt bett.. Tycker det skulle kännas jättefalskt om jag red B på ett skarpt bett i dressyren. :S Dressyr för mig är att kommunicera med så små hjälper som möjligt, med så milda medel som möjligt. Och om man inte kan få hästen att fungera bra på ett milt bett, då bör man absolut inte trycka in ett skarpare. Utan ta hjälp istället. För att få en bra skolad häst som man lär sig rida rätt och hitta rätt knappar på milt bett.
Och jo, jag tror alla hästar kan gå på milda bett. Varenda en. Med rätt skolning.
Och nej, jag pratar inte om kandar (som används av skickliga ryttare) i texten.
Många rider ju med skarpare bett i dressyrarbetet just för att kunna förfina signalerna ännu mer. Är det inte de som sitter och sliter i sina hästar (oavsett bett) du ska gå på? Man kan ju inte utgå från att alla som har ett skarpt bett när de finslipar inte kan rida.
SV: Självklart! Tycker du är värd att läsas, eller ja, din blogg. Du skriver mycket smart och intressant. Way to go! :D
Jag håller med dig Josefine. Dressyr handlar om lydnad i första hand. Det uppnår man genom kommunikation med hästen och hitta "rätt" knappar. Jag anser inte att skarpare bett bidrar till att förfina signalerna. De blir förfinade på det sättet att de inte syns, men de är lik förbaskat lika "hårda" för hästen. Jag tycker att man lurar sig själv genom att tänka sig att man är snällare mot hästen för att man inte behöver vara lika tydlig. Man ska sannerligen inte sitta och slita hästen i munnen oavsett förstås. Stökigt beteende tränar man bort genom att bli en bättre och tydligare ryttare. Inte genom att sätta på ett skarpare bett. När saker och ting inte fungerar måste man gå tillbaka till sig själv och inte lita på utrustningen. På det sättet blir man aldrig någon bättre ryttare.
vad tycker du gränsen går till skarpa bett då? :)
Jag känner mig väldigt kluven i denna fråga. Jag rider min på pelham på 2 tyglar och hästen är bättre än någonsin samt att hon har utvecklats enormt på detta bett, visserligen rider jag mest på själva bettygeln som är helt rak. Jag vet faktiskt inte vad jag ska prova med för milt bett då hon inte fungerar, blir stum och stressad. Bettet du har på bilderna från förra inlägget, är det ett vanligt 3-delat med fasta ringar? Har ett bridong hemma som jag tror är en aningens för långt, det skulle vara ett 13,5 men mätte nu och det är över 14 =S Hade jag mätt det när jag fått hem det hade jag gått tillbaka med det ögonböj, där jag beställde det ifrån hade problem med metallerna och fick både hem ett för litet & för stort men ville ha rätt storlek, kom ett bett till märkt med 13,5... tydligen ett misstag eller så märkte de helt enkelt fel bara för att jag skulle sluta tjata...
Jag förstår inte varför du bryr dig alls du rider inte på det eller hur? så varför bry sig alls? jag menar det är väl för fan deras ensak om dom vill förstöra sina hästar! Deras problem inte ditt så egentligen så ska man inte bry sig tycker jag om dom villf örstöra sina hästar låt som göra det då inte ditt problem eller?
Sv: Tack!
Jo, mimmi fick henne. Och jag har henne på foder :)
Du har helt rätt när det gäller skarpa bett osv. Dock har jag lite invändningar om att alla hästar kan gå bra på ett milt bett. Min kompis häst som är fälttävlans gubbe sen 24 år tillbaka kan verkligen inte gå på ett vanligt tränsbett i dressyren. han har bla gått EM i fälttävlan så han har gått ett ex antal dressyrer kan man väl säga. Han är iofs väldigt speciell men går inte på långa vägar lika bra på ett tränsbett som på ett kandar med kapson. Han har inga fel på tänderna men är så förbannat okänslig i munnen tackvare att dom inte har ridit honom rätt från första början. Så ah. Penny går ju till 98 % på ett kandar med en kapson,det bra med att rida med kapson är ju att man har mer stöd i den tygeln och mindre i kandaret.
Självklart missbrukas skarpa bett,det märks så väl på hästar som har skarpt bett om dom är ridna bra i dressyren eller tex bara hoppade för att dom är hopphästar.
Tänkte bara fråga om du vet att det faktiskt är kandarkrav från MsvB dressyr? Men det är svårt att säga att det är helt fel med ett skarpt bett. Beror ju helt vad anledningen är, eller hur?
Det är handen som gör bettet skarpt, är du mjuk och följsam men rider på pelham så skadar det inte hästen. Men om du sitter och sliter i hästens mun med ett tränsbett istälet gör det lik förbannat ont som om du skulle ha gjort det med ett pessoabett.
Dressyr betyder ju lydnad!
Det där beror ju helt på av vilken anledning man rider på det bett man gör. Tar man t.ex. Majsan som älskar sitt kimblewick och hatar de flesta andra bett, möljigtvis att hon kan acceptera ett av dem men surar ihop. Hon beter sig som om vanliga tredelade och raka bett är skarpare än kimblewicket, och hon trivs så uppenbart mycket bättre på det så då får hon ha det även om jag inte vill rida på hävstång jämt och försöker hitta det ultimata bettet, och har nu beställt ett myler muffbett som jag hoppas faller tanten i smaken.
Och hon är inte stark och det ingen genväg med att få henne böja på nacken.
Jag blir så matt på dom som på gång efter gång klagar att folk inte kan rida för att dom använder det ena eller det andra.Om du nu tycker det är så hemsk varför inte ta ett snack med personen i fråga.Sen så är alla hästar olika och att sitta och dra i hästens mun,är nog det värsta tycker jag.Du skulle aldrig rida med hjälptyglar,aldrig rida med ett litet skarpare bett.Är det för att du är den bästa ryttaren.Eller för att inte din häst behöver det?? Eftersom du skriver hela tiden att folket ska lära sig rida......
Vart går gränsen för skarpt bett? Min hästs tandläkare säger att man ska försöka ha ett smalt tredelat bett till hästen för att han ska få ha så lite material i munnen som möjligt.
Självklart ska man sedan växla bett för munnens skull. Bättre att rida mjukt och lätt på ett smalt tredelat än att dra, slita och såga med ett tjockare till ex tvådelat! Som sagt, allt beror på....
Jag håller nog tyvärr inte heller med dig helt och hållet i det här fallet, och det utifrån min egen häst och hur han funkar. För ca ett år sen fick jag noll kontakt på ett vanligt tränsbett, det slutade bara med dragkamp. När vi satte på ett stångbett kunde vi plötsligt kommunicera, med minimala hjälper. Tränsbettet innebar bara panik och stumhet... I det fallet föredrog jag verkligen att slippa sitta och slita i min häst och förstöra munnen, och valde därför bettlöst eller stången.
Ett år senare har skolningen på stången gett att han även kan lyssna på ett tränsbett. Det funkar fortfarande inte alls lika bra, han gillar inte den stora rörligheten och även på rakt tränsbett kan vi hamna i dragkamp när han blir för stark.
Min åsikt är att olika hästar trivs på olika bett och kan man använda ett "skarpt" bett på rätt sätt så kan det vara bra mycket mildare än att sätta på ett tränsbett som inte funkar för den specifika hästen.
Därtill funkar olika typer av bett på olika sätt, vilket betyder att man får växla bett efter vad man är ute efter i ridningen. Ute i skogen kör vi på hackamore, då slipper jag störa hästen i munnen när han drar på och vi kan fortfarande kommunicera. På ridbanan har vi oftast stångbett och kapson, för att utnyttja hävstångseffekten och samtidigt kunna ge böjande signaler i kapsonen. Ibland åker då tränsbettet på för att kunna lösgöra munnen och nacken lite extra, dock blir det för vår del inte samma finlir på detta.
Lite intressant kan också vara att låångt tillbaka i tiden ansågs stångbettet som det traditionella bettet medan tränsbettet bara användes av de riktigt duktiga ryttarna....- inget för nybörjarna.
Jag tror tyvärr inte att allt är svart och vitt, man måste se utifrån individen och vad man vill få ut för stunden.
Jag såg att du hade kommenterat någon blogg där tjeejen som skrev hade en travare som nyss hade slutat tävla o red me pessoabett för att kunna få stopp på den.. Du hade då skrivit att hon skulle skola hästen ordentligt istället för att ha ett sånt bett..
Men hur ska man kunna skola hästen om man rider på mildare bett o den bara rusar..? Jag har en travhäst som nyligen slutat tävla, o honom kan jag inte ens skritta på långa tyglar för så fort man släpper efter så ökar han farten.. Om jag red honom på vanligt tränsbett skulle jag få slita hur mycke som helst..
Så om du har nåt bra tips om hur man ska skola en sån häst på milt bett så får du gärna dela med dej.. =)
Håller med dig!
Svara gärna på vad du vill vinna i en bloggtävling på bloggen :)
håller med!
Det blir inte bättre, ju skarpare bett du byter till (så fort din häst blir stark) ju snabbare blir din häst "mundöd". (det är min erfarenhet)
och varför ska man egentligen rida med kandar, är inte det jäkligt skarpt? :o så varför har man det i dressyren? (har inte så stor koll på detta)
Sen att man varierar bett det är bra, men då ska man variera mellan rakt bett, delade bett och bettlöst!
Sen ska man variera nosgrimmor med!
Håller med till viss del. Rider Viking för det mesta på tredelat bett, i både hopp och dressyr. Men ibland när han har stått eller kommit i en svacka så känns det meningslöst att sitta och ha ont i fingrarna för att han drar i bettet istället för att lyssna. Som någon tidigare skrev så är det handen som kan göra bettet skarpt. Så jag tar hellre ett skarpare bett ibland(kör på kimblewick)och då knappt behöva hålla i hästen och han lyssnar på små små signaler. :)
Träffad ;)
håller med alla andra här ;)
