minfux

Idag funderade jag på om jag över huvudtaget skulle orka ta mig till stallet då jag var extremt trött och hade världens jobbigaste huvudvärk. Sängen kändes mer lockande än någonsin. Men jag tog mig i kragen och for ut iallafall, med tanken att Bellie skulle få vila.

Var dock ändå sugen på att klättra henne, men jag orkade verkligen inte rida. Så jag tog in och pysslade med henne och så gick vi ut och klättrade tillsammans istället, för hand. Jag tänkte "ja vi får väl se hur många vändor vi orkar". HAHAHAHA. Efter halvvägs uppåt flåsade jag som en jag-vet-inte-vad, herregud vad jobbigt det var. Så efter vi kommit uppför hela långa backen så var jag typ helt död, inte en chans att jag hade orkat en vända till. Och B som jag "tvingar" upp och ner flertalet ggr med ryttare på ryggen, haha det gör hon bra. Utan en svettdroppe dessutom.

Det var en del nedfallna träd påvägen dit, men B var så duktig och lyfte glatt högt på tassarna för att ta sig över. Hon skötte sig förövrigt otroligt bra! Hon kändes lugn och tillfreds och låg inte ens på på hemvägen. Tror hon uppskattade dedär lika mkt som jag. Vi hade väldigt kul! Gjorde lite övergångar oxå, och då joggade jag medans B travade. Hon är helt fantastisk på att lyssna på minsta lilla signal oxå. Hon vet så väl att hon inte får springa om mig, så gör jag minsta halvhalt själv så gör hon likadant på direkten. Och ökar jag så ökar hon, "samlar" jag mig så samlar hon sig. Fina fina B.

Sedan gjorde jag övningarna, och jag fick inte en enda karatespark!! WOHO!! :D Hon stod helt stilla :D