minfux

Hualigen idag hade vi ingen trevlig ridtur jag och min lilla Bellfis. Vi avslutade iallafall bra så jag åkte inte hem med nån jobbig känsla, utan tvärtom en positiv känsla och ett hopp om hur jag ska rida henne när hon är såhär.

 

Kämpade som en tok med övergångar, halter, ställning/böjning, tempoväxlingar, allt. Men vad jag än bad om så gick hon emot, slog upp huvve och tröck emot bettet och körde sitt egna race. Vad jag än bad om. Hua, haha. Jag tycker inte om när hon är såhär, men samtidigt är de helt och hållet tillåtet då hon inte rår för det. Hon har ju varit helt fantastisk i princip hela senaste året, så självklart är en svacka tillåtet. Hon vet inte var hon ska göra av energin nu, ber jag om galopp står hon och studsar på stället och blir helt hysterisk. Och i skritten så går hon i nån konstig gångart, inte riktigt ren skritt utan tölt-pass-grejs.

 

På hemvägen beslutade jag mig för att det fick räcka med o hänga i min hand, för de gjorde hon hela ridturen dittils, för att jag erbjuder det såklart. Så jag gav henne signal för trav och sen red jag på FRAMÅT, och jag gav uppresande tygeltag varenda gång hon planerade o ta tag i bettet o lägga sig i min hand. De funkade! Hon travade i ren takt och utan att hänga i min hand. Jag varierade mellan friskt travtempo till ännu snabbare, och så red jag såna tempoväxlingar, i väldigt mkt snabbare tempo än vanligt. Men de kändes väldigt bra och vi var ju faktiskt sams!

 

Så det är hur jag ska prova jobba henne när hon är såhär. FRAMÅT, och inte alls, mot nåra omständigheter låta henne hänga i min hand.