Hopplektion

Idag har jag hoppat för Gunilla igen. Det var väl ett halvår sen elr något nu sen sist? Elr kanske inte så länge, men några månader iallafall.
 
Jag hade bestämt mig för att rida, och hoppa, och inte börja tveka och grejer som leder till att jag bryter ihop. Och jag följde den planen mycket bra! ;)
 
Så fort vi kom in i ridhuset vart Bellie livrädd för allting därinne. Hon såg direkt ett mur, som var LIVSFARLIG. Hon stannade 10tals meter framför till och med när jag ledde henne...? Lilla fjanten. Så framridningen var inte så jätterolig för hon gick runt och var livrädd för alla hinder liksom, haha.
 
Men efter 15 min typ så slappnade hon av, och då började vi hoppa lite. Det blev att hoppa en bana idag och de gick så satans bra!! Allt gick så bra. Jag måste bara andas mer, och ta det lite lungt, inte bli så spänd liksom. Men B skötte sig så jäkla bra alltså. Banan låg på 80-90cm.
 
Jag tycker verkligen om tempot vi lyckas ha nu, där hon får en rund och välbalanserad galopp där jag kan ha en mjuk kontakt och bara följa med henne i. Hon kändes så säker idag. Vi hjälpte verkligen varandra, för jag hade bestämt mig för att rida ordentligt, och när B känner av det så tar hon saken i egna händer och tar egna intiativ vilket leder till att jag blir ÄNNU modigare.
 
Vi hoppade mur, grind, plank och oxrar med sockerbitar under. Hon hoppade ju allt utan att blinka! Muren var hon skeptisk till men jag använde spöet där ett par ggr i förebyggande syfte och sen behövdes de inge mer. Hon bjöd på ALLT! Det var bara att styra och finnas där för henne så sögs hon som en svamp emot varje hinder, och hon kändes så säker. Hon hade sånt självförtroende idag. Vilket liten pärla!!
 
Istället för att rusa iväg och "springa ifrån" arbetet över hindren, så känns hon numera säker och de känns som jag vågar lita på henne nu. För nu när det går "fort", så är det ett bra tempo, ett tempo vi behöver, men samtidigt känns det som jag har full kontroll. Förut så var jag livrädd när det gick fort för vi hade ingen riktig balans, utan de blev väldigt flängigt. Men nu känns de awesome!
 
Fan, de börjar ju bli KUL att hoppa!! Istället för att ha en kamp emot rädslan hela tiden. Nu kör vi! :D

Kommentarer
Postat av: Linn

Bra Josse, va kul!!! fasen va duktiga ni är :D

Svar: Taaack Linn :D
Josefine Fred

2012-09-11 @ 15:24:20
Postat av: Caroline

Härligt att det börjar kännas kul att hoppa! :D Det blir ju så mycket roligare då, har precis själv börjat komma till det stadiet så jag förstår lyckan. :D

Svar: Ja verkligen! Om de fortsätter kännas som de gjorde idag kommer jag definitivt börja tävla igen nästa år. Det är verkligen inte kul att känna rädsla och osäkerhet varje gång man hoppar. Men nu så!! :)
Josefine Fred

2012-09-11 @ 15:44:44
URL: http://skimmelsto.blogg.se
Postat av: Emma

Jäklar vad härligt, alltid lika roligt när man blir ett med sin älskade häst och tillsammans övervinner problem man haft förut! Så himla roligt att höra! :D

Svar: Ja de är fantastiskt kul! Jag hoppas detta håller i sig. Eller, jag SKA se till att de håller i sig :D
Josefine Fred

2012-09-11 @ 16:05:54
URL: http://www.horsesalovestory.se
Postat av: Erica

Härligt! Fortsätt så! :)

2012-09-11 @ 17:24:41
URL: http://kickarn.wordpress.com
Postat av: Melina

Härliiigt!

2012-09-12 @ 21:46:28
URL: http://melinajaderblom.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0