minfux

Har precis kommit innanför dörren efter att ha ridit Bellabus. Vi tog oss ett pass i paddocken ikväll, red ut runt 22, och kom tillbaka runt 23.20 nångång. Det är typ en kvarts skrittväg till paddan.

 

Bellie skötte sig fint, men jag är så sjukt stressad inombords att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag är så ur fokus just nu att jag bara lallar runt med känslan att jag inte har någon aning om vad jag sysslar med över huvudtaget. Orsak? Många. Men den främsta är hopptävlingen jag anmälde mig till i förrgår. Den har konstant gnagt i mitt bakhuvud och det är de enda mitt fokus kretsar kring då. Därför avanmälde jag mig från den alldeles nyss, och avanmälde mig även från dressyrtävlingen i september då vi skulle debutera LB:3.

 

Jag känner sån enorm press och stress just nu. Min hjärna är ett enda virrvarr av massa olika.... nånting.

 

Därför, så är det inga mer tävlingar inplanerade, och inga fasta träningsdagar, ingen press att vi måste bli bra/bättre, ingen press att jag måste träna henne för att kunna tävla. Bara göra det jag känner för. Så tills jag känner ridsug igen, för de två senaste passen har jag tvingat mig upp i sadeln fast magkänslan sagt nej, och det blir helt enkelt inte bra då eftersom jag som sagt inte är mentalt närvarande, så kommer jag att bara mysa med Bells. Promenera, eller skritta barbacka som kan vara bland de bästa som finns.

 

Jag måste få slappna av, för just nu är jag verkligen på bristningsgränsen. Jag håller masken, jag håller mig lugn, jag håller mig pedagogisk för Bellas skull... När jag egentligen när som helst kan explodera. Är på en tunn linje till att bara brista ut i världens gråt för att få ut allt. Så jäkla mycket känslor inom mig just nu. Kaos.

 

Men, de kommer bli super när jag får bort pressen, för då försvinner även stressen. :-)

 

Hur som helst, åter till Bellisen. Vi började med att jogga fram bara, och hon var jättefin! La in lite galopp osv och de gick bra. Sen red jag lite skritt- och galoppövergångar, vilket gick helt ok. I högervarvet blir det trav innan avbrottet, men i vänstervarvet så går det att få direkt skritt. Jätteduktig tjej! Men det ska till att jag verkligen verkligen RIDER henne då. Jag får kämpa som en tok. Jag tappar lätt min ridning med rumpan/bäckenet, och blir stel/slutar rida. Tränade även mkt på att hon skulle spåra i skritten i högervarvet där hon annars skjuter in bogen och trycker emot och genar. Men när vi tagit igenom det ordentligt vart hon jättefin! Även i traven och galoppen. Då gick hon jättetrevligt formad och inte felställd som hon annars gör.

 

Travade av i lite volter osv. och hon gick att ställa åt båda hållen. Överilat tempo, oh ja, men så är det ibland. ;)