minfux

Idag hade jag och Mallan bestämt oss för lite hoppning, efter att ha blivit sugna (eller livrädda) på det då vi kikat på ponnyhoppning i Timrå idag.

 

Vi for och kikade i paddan hur underlaget var, och so far so good. När vi väl rider dit och kommer fram så ser vi att traktorn BARSKRAPAT hela jäkla paddocken, ända ner till den stelfrusna backen. Varför varför varför!?!? Vägrar rida på stenhårt underlag utan svikt, så det var bara att vända hem igen.

 

Jag red dressyr istället, på stallets lilla plan. Den är väldigt liten så visste inte riktigt hur B skulle reagera (som lätt blir bakåttänkande), men hon var så fin! Min fina lilla häst. Så lugn. Och vi fick beröm från M om hur himla lugn hon var.. Red ca 20-30 min, och hon fick trampa på bra där för de var lite höjd på snön.  Hon kändes stadig och fin, trampade på med bjudning och hon börjar bli mer o mer lösgjord.

 

Tänk vad en enda lektion kan göra? Eller två... Hade inte ridit lektion förrän i höstas, och nu har jag tagit 1-2 st för nån vecka sen, och jag får såna bra tips/råd att jobba vidare på så en helt ny värld öppnas för mig varje gång jag ridit lektion. Så sjukt kul! Börjar få en riktigt fin och lösgjord häst, tack vare att jag blivit mer stadigare i min sits, och mer beslutsam och tydlig i min ridning. Bells behöver det, hon behöver känna trygghet och verkligen veta var jag vill ha henne.