För tunga ryttare...
Snor denna text från ett inlägg av ANNI på teamoveson. Texten kommer ursprungligen från Djurens Rätt.
"Förr sa man att hästar kan bära 1/6 av sin egen kroppsvikt. Detta motsvarar ca 17%. Ta då till exempel en Islandshäst som väger ca 350 kg. 1/6 av 350 kg är 60 kg. Om man då inte räknar med att Islandshästen är mer viktbärande än någon annan häst i förhållande till storlek, bör man alltså inte rida om man väger över 60 kg vilket de flesta vuxna gör idag. En studie gjord på galopphästar (Roslund, 2002) där man satte extravikter på ryttaren visar att en viktskillnad på 10 kg på en distans på 1600 meter innebar en högre hjärtfrekvens och därmed högre arbetsbelastning för hästen. 10 kg låter inte så mycket, men gör alltså en stor skillnad på hästen i längden."
"Förr sa man att hästar kan bära 1/6 av sin egen kroppsvikt. Detta motsvarar ca 17%. Ta då till exempel en Islandshäst som väger ca 350 kg. 1/6 av 350 kg är 60 kg. Om man då inte räknar med att Islandshästen är mer viktbärande än någon annan häst i förhållande till storlek, bör man alltså inte rida om man väger över 60 kg vilket de flesta vuxna gör idag. En studie gjord på galopphästar (Roslund, 2002) där man satte extravikter på ryttaren visar att en viktskillnad på 10 kg på en distans på 1600 meter innebar en högre hjärtfrekvens och därmed högre arbetsbelastning för hästen. 10 kg låter inte så mycket, men gör alltså en stor skillnad på hästen i längden."
"En studie har gjorts där man använde sig av åtta vuxna ridhästar som fick genomgå ett standard konditionstest under fyra olika villkor: att bära 15, 20, 25 eller 30% av sin egen kroppsvikt. Man frågade sig huruvida hästens vikt, skenbensomfång samt bredd på ländpartiet kunde användas för att bedöma hästens viktbärande förmåga. Under försöken övervakades pulsen före och efter träning, och direkt efter och tio minuter efter togs blodprov där man mätte mjölksyran. Prover togs även 24 och 48 timmar efter träning. Det gjordes också en subjektiv bedömning av muskeltäthet och muskelömhet 24 timmar före och 24 timmar efter träning. Hästarna varierade i storlek mellan 400 och 625 kg. Då hästarna bar 15 och 20% av sin egen kroppsvikt visade de relativt små indikationer på stress. Vid 25% däremot tenderade de att få en större skillnad vad gäller täthet och ömhet i muskulaturen. Då man gick upp på 30% lastvikt märktes en betydande skillnad. Bredden på ländryggen samt skenbensomfånget visade sig ha ett samband med hur mycket hästarna påverkades. Baserat på resultaten rekommenderar studiens författare att man inte belastar hästar med större vikt än vad som motsvarar 20% av hästens kroppsvikt, där då även sadeln bör räknas in. Intressant nog är det samma rekommendationer som finns publicerade redan 1920 i US Calvary Manuals of Horse Management."
"I dagsläget finns inga vetenskapliga belägg för att vissa hästraser skulle vara mer viktbärande än andra."
Själv skulle jag aldrig sätta mig på en mindre häst om jag vägde för mycket. Ever. Då är det upp till mig att bli hälsosammare och hitta en mer normal vikt, om jag tänker belasta en häst med mig på ryggen. Med mindre häst menar jag 500kg och neråt. Hur som helst, kanonbra att detta uppmärksammas! :-)
Kommentarer
Postat av: LIna Holmbom
Jag tycker det är bra att det tas upp! Något som också borde tas upp är ryttarens längd! På ponnytävlingar kan man bli utesluten om man är för lång. Men jag har aldrig sett detta på storhästtävlingar eller som på islänningar.. Konstigt att det bara är barn som blir för långa ;)
Trackback
