Tävling 90cm Timrå (FILM)

Idag var alltså årets första lokala tävling för mig och B, en 90cm bed. A. Jag var rätt chill men ändå lite nervös, men hanterbart. Jag har börjat hantera min nervositet och rädsla så jäkla bra nu. Jätteskönt! Och det kommer bara bli bättre. :-) Bellis var jättefin att rida fram, mjuk och fin, laddad och på, men som sagt ändå lyhörd. Hoppade fram på ett minihinder ute på framridningen och gud så fin hon var, på bakdelen, mjuk i munnen och helt mellan hjälperna. Jag tänkte yes, är hon såhär på banan kommer de gå vägen utan tvekan.
 
På framhoppningen kände jag hur spänd hon blev, och jag kämpade för att få en bra galopp men jag fick nöja mig med att rida på bara, och göra de bästa av situationen. Hon stannade en gång vardera på räcke/oxer, men jag bara tog om och hoppade båda tills det kändes bra. Tog inte många språng tills de kändes helt ok! Och det bästa av allt, inte ett uns av rädsla!! I vanliga fall har jag här blivit så rädd och nästan inte velat hoppa nå mer. Men jag har fått så himla bra verktyg på träningarna nu så jag vet hur jag ska göra.
 
Väl inne på banan - ännu mer spänd. Så jag försökte bara tänka så bra galopp som möjligt, mjuk hand och understödjande skänkel. Sen var det bara att rida på, och trycka av... inte bry mig så mycket. Vi kom till hinder nr 6 och då slog skitongen på en tvärnit, haha. Lillpuppan... Så, jag flög såklart av.
 
Jag är SKITNÖJD. Jag är så nöjd med min egen insats, och tkr jag gjorde mitt allra bästa, och även B. Det är nog inte lätt att vara sådär spänd, och rädd för hindren. Så kan det gå! Med fler tävlingar och rutin, och att B vänjer sig och blir trygg med mitt nya ridsätt, så kommer de bli jättebra. :-)

Spola till 0.40-0.50 så börjar det då :-)

Kommentarer
Postat av: Fia

Ha ha jag måste lära mig att vara tyst när jag filmar ;) Nu när jag kollade på filmen och inte var inne i filmandet så ser man hur spänd hon var och att du fick trycka av henne. Tycker verkligen att du ska vara nöjd med den här ritten då man ser en helt annan ridning hos dig än tidigare.

Nu rider du och du ger inte upp, jag tycker du gör det superbra. Det är inte lätt att lotsa en spänd häst runt banan och precis som du skriver så är det faktiskt bara att träna vidare, utsätta er båda två för tävling och olika nya miljöer där hinder är involverade. Du är grym Josse och din häst är grym, NI är ett grymt team tillsammans .

Svar: Haha!
Tack Fia!! Ja de känns riktigt bra. :-D
Josefine Fred

2014-04-12 @ 23:03:57
URL: http://fiajungdalen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0