minfux

Beatrice: Jag skulle vilja läsa mer om hur du tränade upp B, känner att jag behöver mer inspration till hur jag ska träna Morik bäst! :) Och B är ju dö snygg och er som ekipage är ju en super bra förebild!! :-D

Sen skulle jag också vilja läsa om hur du gör för att komma över/hantera osäkerheten i sadeln, du har ju skrivit en hel del om det i hoppningen, men på något vis kommer du över din osäkerhet och brilljerar, själv är jag väldigt osäker när det kommer till uteritter och hoppning (men det kanske beror på att jag inte hoppat så mycket) men jag vill inte att min osäkerhet ska påverka Morik, så har du några tips på det vore det toppen!! :-D

Svar: Hej! :-) För att träna upp Bellie och få en så hållbar och smidig häst under och efter omskolningen så la jag mycket fokus på stärkande övningar. Vi klättrade massor, minst 1 gång i veckan. Gymnastikhoppning, 1 gång i veckan ungefär. Sen ridning i lång och låg form, och i den, massa övergångar, tempoväxlingar. Inte bara rida runt runt. Utan det ska hela tiden hända något som gör att hästen måste ta i och vinkla bakbenen. Galoppfattningar, suverän träning som stärker bakdelen och kvalitén på galoppen. Det är bara att träna på!! :-)

Min osäkerhet och rädsla i hoppningen går i vågor. Den har jag haft i nu 7 år. Från början var det så illa att jag inte vågade trava över bommar ens. Det absolut viktigaste, och egentligen enda sättet, är att ta det i sin egna takt. Att börja där man är trygg, om det så är en bom på marken. Sedan höjer man allt eftersom man känner att det funkar. Jag har fått backa många ggr för att det blivit blackout i huvudet och jag brytit ihop igen. När man provar en högre höjd eller på annat sätt väljer att utmana sig själv, så är det viktigt att man vet, och tänker på att OM det inte går som planerat, så kan man ALLTID backa bandet och sänka till komfort-zonen igen. Och så rider man på den nivån ett tag till.

Den mentala biten är enormt viktig. Man måste hela tiden aktivt jobba med sin hjärna, tankesätt och inställning. Man måste tänka positivt, fake it til you make it. Tänka att man fixar det, att det kommer gå bra osv. Eller inte tänka alls. Bara ta allt som det kommer men göra det utan att tänka. För det gör iaf jag oftast för mkt av, tänker. Men trycker jag undan tankarna och bara rider, så går det som en dans. Det är ju som sagt 7 års arbete och jag är inte fri rädslan än. Den kommer nog alltid komma och gå. En del fixar nog att få bort den, men för mig är den så djupt rotad, och så länge jag har en häst som Bellie så är det på denhär nivån jag kommer vara. Hon fixar inte att hjälpa mig, utan hon behöver själv all hjälp och stöd hon kan få. Hade jag haft en häst med annat psyke tror jag rädslan skulle vara borta för längesen.

 

När du rider ut, så försök dedär med att inte tänka alls. Eller bara positivt. Börja inte fundera så mycket på det du är rädd för. Men det är dock bra att veta VAD du är rädd för och varför. Mycket kan hända men så är det i alla situationer. Även när man kör bil. Är ute och går. Det är inte bra att gå och vara rädd, för man blir så begränsad. Men när du rider ut så gör det du klarar av. Vill du bara skritta, gör bara det om du är trygg i det. Vill du bara rida en särskild slinga, eller undvika att rida längs en väg, gör det då. Eller led hästen i situationer du blir rädd. Svårt att tipsa när jag inte riktigt vet vad du är rädd för och i vilka situationer. :-)