minfux

Svar: Hej Lisa! Jag vet att jag varit/är väldigt otydlig i min blogg gällande "skadan", pga vissa skäl. Men jag kan förklara lite närmre iallafall. Skadan är ingen skada, utan hon har utvecklat syndromet High Heel sen hon var 2-3 veckor gammal. Det innebär att ena hoven, i detta fall vänster fram, är högre än resterande. Detta pga att hästen när den är liten bebis börjar stå med sitt ena ben bakåt, nästan alltid, när den äter och dricker. Därför växer denna hov mer då den belastas mindre än resten av hovarna.

 

Detta har då medfört en del problem i ridning, så som att hon alltid haft mycket problem i höger varv, hon viker in huvudet, hon har sämre högergalopp, hon puttar över ryttare till vänster etc. Det finns fler symtom, men alla stämde överrens med vad som "krävs". Varför det visat sig i en rörelsestörning nu, det kan vi bara spekulera om, och vi har våra teorier på det.

 

Åtgärder på detta syndrom är, mer träning. Och rätt träning. Gärna mkt öppnor som lossar vänsterbogen, och andra stärkande övningar. Med tanke på att B blivit markant bättre i sin rörelsestörning, som jag knappt känner i dagsläget, så tyder jag det som att hon stärkts i detta och nu klarar av det på ett annat sätt.

 

Jag slappnar av helt när jag rider. Sen jag lämnade kliniken för sista ggn så har jag kört på precis som vanligt, och har jag känt av störningen (vilket jag gjorde nästan varje gång i början) så har jag bara ridit på, men ändå anpassat träningen efter vad hon klarat av utan att bli så himla dålig i rörelsen.

 

Men som sagt, nu är det väldigt sällan jag ens känner av det. Förut kändes det även lite i trav, men det är som bortblåst nu! Samma med skritten med undantag för att det känns ibland, men väldigt sällan. Sen är det ju så att du har rätt, hon hade en skada oxå. Men det var bara ett fynd vi "råkade" hitta i jakten på orsak till "hältan".