minfux

Imorse runt 05.30 insåg jag att jag skulle bli utan medhjälpare idag, så jag funderade starkt på att stryka mig. Men hade ändå nånting i mig som ville åka ändå. Så det gjorde jag. Bellie skötte sig fantastiskt bra med transport och allt, sadling osv. Inge problem alls på den biten. Helt sjukt lugn.

Framridningen gick även den bra, fokuserade på att hon skulle ta mina skänklar osv. och de gick så bra. Hon var lugn och hon kände sig trygg med att veta var jag ville ha henne. Inne på framhoppningen lika så, hon stannade inte en enda gång utan hon hoppade lungt och hyffsat avspänt. Hon var inte alls nån fiolsträng som hon varit ett tag nu. Så jag hade en skitbra känsla att yes, dehär fixar vi lätt. Hindren är små, hästen är fin OCH avspänd, till och med på framhoppningen.

 

Men tji fick jag. När jag kom in på banan stod hon genast emot och var livrädd för precis allt. När jag hade börjat galoppera fick jag driva som en idiot för hon ville bara stanna och kolla på allt farligt som fanns där. Så en gång stannade hon och tog några skrittsteg i svängen innan första hindret. Livrädd och tokspänd.

 

Fortsatte vidare och vägrade ut oss. Fick två stopp på 3an, och ett på 4an. Eftersom det var bedömning Clearround så fick vi hoppa om, om vi ville, vilket vi såklart ville. Så då fick vi två stopp på 5an, och ett stopp på 8an. Det tog vi om och kom alltså runt alla hinder.

 

Jag var jättenöjd! Jag hade ändå kul och kände att jag kunde slutföra det hela och hjälpa henne genom allt fast hon var livrädd. Så jag hade en bra känsla och kände att vi hade alla förutsättningar att fixa 90, för nu hade hon sett alla hinder och börjat slappna av litegranna.

 

Men så kommer vi och ska hoppa fram till 90, rider an en oxer och hon mesar på och stannar. Jag rider med mera driv och go inför nästa försök, och då bestämmer sig lilla hästen att hoppa ett helt jäkla galoppsprång i förväg (det var verkligen ett helt galoppsprång kvar innan hindret), så vi kraschar in i bakbommen där. Vilket ledde till att mitt självförtroende sjönk drastiskt.

 

Så därför kom vi bara över nr 1 på banan. Sjukt besviken. Less för att jag inte fixar att hjälpa henne, och less för att hon är så förbannat spänd hela jäkla tiden. Nu när jag äntligen hittat ett bra sätt att tänka själv, och hålla mig lugn, för jag är lugn inför tävling nu, så kommer hon och är som en vrålspänd jagvetintevad istället och är rädd för vardagliga saker. Suck.

Jaja, jag är nöjd med min ridning i 80n iaf så alltid något, plus hur Bella skötte sig hela tiden förutom inne på banan. Guldstjärna till henne. <3