minfux

Ja vad ska man säga? Haha. Det var det mest knepiga dressyrpass jag någonsin varit med om på våran snart 7 åriga resa. Jösses liksom. Jag visste inte att en häst kunde vara så hemsk att rida, men samtidigt så sjukt fin. Men nu vet jag!

 

Det började redan då jag satt upp, första steget var spänt. Hela vägen till paddocken var hon spänd. Så jag tänkte, yes, vad bra att jag planerat in ett dressyrpass där hon ska få ta i. Det kommer göra henne avspänd.

 

Men tji fick jag. Bella var så sjukt spänd. Från början gick det ändå hyffsat att få henne att lugna sig i skritten, ställa, böja och göra volter. Det kändes som att det började gå åt rätt håll, men sen spände hon till igen och då var det liksom kört. Och fokus från henne låg på skogen bredvid paddocken, så den halvan av paddocken var liksom stirr-moment nummer ett.

 

Började jogga igång, för jag tänkte att nä, idag funkar det inte att kräva alltför mycket i skritten. Joggen var från början OK, men sen blev hon alltmer spänd. Speciellt på dendär läskiga halvan av paddocken. Alltså, hon var hemsk. Inga delar var på plats.

 

Så jag tänkte, jag måste göra nånting. Jag måste in på en övning, få något som jag kan fokusera stenhårt på så att hon följer med mig. Så jag gick in och red en liten del av LA:3ans travprogram, och rullade på i den övningen. Det var att rida skänkelvikning snett igenom till X, sedan en 10m volt, och så ut i andra varvet. Och så rullade jag på. Och det här är det knepiga, hon var SÅ JÄVLA FIN! Hon blev verkligen loss och fin av detta arbete, och skänkelvikningarna gick lika bra som förra gången, alltså har nånting släppt och vi är snäppet vidare i skänkelvikningarna. Kul! Och i volterna formar hon sig riktigt trevligt, även i höger varv som börjar bli riktigt bra.

 

Sedan fick hon ha en skrittpaus, och efter det tänkte jag försöka mig på galopp. Det kunde ju verkligen gå hur som helst. Iallafall, i skrittpausen så var det huvudet upp och ryggen ner. Och så vara så rädd man bara kan, och så spänd man bara kan. Så det blev inte långa skrittpauser då hon bara gick som en giraff helt enkelt. Så jag jobbade henne i skritt ett tag innan jag kände på galoppen.

Började i vänster, och det var väldigt spänt. Körde lite tempoväxlingar och volter, samt la in öppna på ena långsidan. Öppnan i vänster galopp gick så himla bra!! Alltså... what liksom?!

När jag bytte till höger varv så blev hon lite mer spänd. Hon hade i grunden en bra galopp, för jag har ju fått nya verktyg att rida henne med ytterhjälperna där. Så jag kommer åt henne bättre. Efter ett tag rundade hon sig bra runt innerskänkeln, men hon var ändå väldigt spänd och gick inte riktigt fram. Så jag fick mana på henne lite då och då. Försökte mig på öppnan även här, men det blev för jobbigt tyckte B. När hon gjort några steg i en OK öppna saktade jag av och gav mig.

 

Skrittpaus igen. Lika jäkla spänd. Och här kommer några drakfrustningar in! Ni vet när dom är så rädda elr uppspelta och så frustar dom HÖGT ur näsborrarna.... Ja, på den nivån var det.

 

Sedan bestämde jag mig för att prova det som jag hade planer för idag, nämligen galopp- skritt övergångar. Det brukar vara lite klurigt för oftast är hon spänd och saktar av till trav istället för skritt. Men vi har ju börjat lägga in detta arbete mer och mer och hon har gjort det bra, men ibland går det dåligt. Jag tänkte att jag testar, trots förutsättningarna idag.

 

Började på mittvolten i vänster galopp. Galopperade några varv tills jag hade henne på plats, för hon spände sig som fan när vi kom så att hon kunde se den läskiga paddock-delen. Men iallafall, hon var så JÄVLA FIN i detta arbete oxå. Hon saktade av till skritt, jättefint, VARENDA gång. Jag provade ett antal gånger och ja, klockren var hon! Jag får vara noga med att hon ska jobba i skritten emellan bara, att hon ska svinga rygg och spänna av i ryggen innan hon får galoppera igen. Men det går verkligen framåt även där. Hon blir mer och mer påverkbar.

 

Bytte varv till höger, och tänkte dehär kommer kanske inte gå. För i höger har hon ännu svårare att sakta av till skritt. Men vad händer? Jo, hon är lika klockren här!! Saktar av direkt till skritt, och har en jättefin och trevlig galopp där jag har henne på ytterhjälperna men formad med innerskänkeln. Jösses.

 

Sedan travade jag av, och där var hon oxå skitfin. Jag fattar ingenting?! Haha. Detta var det mest knepiga pass jag nånsin ridit...

Det var liksom en kombo av den mest spända häst, med ryggen sänkt, huvudet upp, livrädd, drak-frustningar, opåverkbar, och samtidigt, i dom övningarna som jag var seriös med för dagen, var hon så nedrans fin. Kanske finare än hon nånsin varit! Ja... Vad ska man säga. :-D Rödtottar!