minfux

Står och steker pannkakor och bloggar, och dansar, sjunger. Jag är asglad! Hihihi. På värsta bra humöret liksom. Och som jag sagt så många gånger förr så är det en perfekt kombo att steka pannkakor och blogga samtidigt, vem har tid att vänta på att pannkakorna ska bli redo att vändas på liksom, inte jag iallafall. ;-)

Idag red jag och Bella lektion för Gittan. Nu har ju vi ridit tre uteritter sedan tävlingen, och inget dressyrpass. Men hon har ju jobbat mycket bra ute i skog och mark. Hon var iaf kanonfin idag!

 

Började rida fram själv i 30 min, varav skritt 15-20 min. Jag har verkligen fått nya verktyg efter att ha ridit henne så lugnt och konsekvent i skogen, detta tog jag med mig in på banan och det blev mycket lättare att rida. Mycket mer säte, ben och i princip ingen hand. Blir lätt fast i handen annars. Men nu tänker jag reglering av takt och tempo med min rumpa, och vips trillar huvudet dit när hon är med. Hon la tungan över ibland, men jag ignorerar det och fortsätter rida med sätet så trillar tungan på plats när hon accepterar läget. Hon försöker ju smygöka och ändra på sig när jag ändrar något, väg el liknande. Men jag är bara fortsatt konsekvent och tillslut är hon där hon ska.

 

Joggade igång, och där ville hon ila iväg lite. Inte mycket, som hon brukar, men lite. Så jag jobbade lite skillnader. Bad henne vänta lite mer. La in volter, såg till att jag hade bogar och bakben på plats. Jag har ju fått så bra verktyg av Gittan till högervarvet, det går så mycket bättre nu. Hon blir nästan "tvingad" att spåra, så hon bygger muskler nu den lilla puppan.

 

Galopperade fram och försökte få bättre stretching i överlinjen, få henne att länga ut, vilket gick väldigt bra i båda varven. Jag tänker på en lätt hand, och att mitt bäcken ska rulla med ovanpå henne så att jag inte stoppar upp rörelsen med att jag sitter stelt i bäckenet. Stor skillnad. Hon var fin!

 

Sedan kom G och vi började lektionen.

Jag började i skritt, och jag var noga med att påverka henne. Inte sitta passivt och bara åka, utan verkligen rida in bakbenen och vara noga med takten precis som jag varit på uteritterna. Och vilken skillnad det blev. Fortsatte samma i traven och red lite övergångar oxå. Avsaktningarna kan bli lite tvära och hon tappar bjudning i själva övergången, så det jobbar vi på, att fortsätta framåt. Men numera kan jag faktiskt påverka skritten framåt och bakåt, samt steglängd. Helt otroligt. På EN vecka! Jösses. Så övergångarna var bra.

Sedan fick vi jobba öppnor, och asså.. WOW! Jag har verkligen fattat grejjen. En polett har trillat ner ordentligt. Jag fattar nu vikten av att ha henne MED MIG innan jag går in i en övning, elr helt enkelt, hela tiden. Så jag la som vanligt en volt i hörnet innan jag rider in i öppnan, och jag såg till att jag hade inner bak med. Och sen... var det bara att rida in i öppnan!! UTAN HANDBROMS. :-D Gittan sa direkt att wow, här har det hänt något! Och jag kände precis så. Nu rider jag öppnan för innerskänkeln, och händerna bara finns där. Ingen broms. Grymt kul alltså.

Höger varv är svårare, men vi grejjade det där oxå. Hon blir lite rak så jag fick rida ännu mer här. Jobbigt! Men jäklar så kul alltså. :-)

Sedan skrittpaus, och jag sa då att vi jobbar bara med en grej till sedan ger vi oss. Och då valde jag galopp. Och då fick jag rida lite övergångar mellan trav och galopp. Och i höger varv som jag började i, så fick jag rida öppna på volten, och i den skulle jag fatta galopp. Först så gjorde jag något konstigt och släppte allt i fattningen och klämde åt med skänklarna i fattningen. Så jag fick göra om, och då skulle jag rida öppnan, och tänka att jag ska rida kvar i öppnan i fattningen, och när jag gör fattningen ska jag BARA vinkla om höften. Och jäklar! Vad fina  fattningar, av att jag bara vinklar höften något framåt. Rörde inte skänkeln. Och vi fick en otroligt trevlig galopp där hon spårade.

Likadant i vänster varv, tänka öppna och fatta galopp med hjälp av tanken, bara vinkla höften någon centimeter. Helt otroligt bra gick detta. Så vi gjorde typ 3-4 fattningar i varje varv, sedan gav vi oss för dagen.

Ett riktigt givande pass och ett bevis på att poletten trillat ner på flera plan här. Och jag är så glad att uteritterna ger mig såna verktyg som jag kan använda inne på banan som hjälper mig.

Dressyr är verkligen underbart! Ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet om dressyr. Tänk alla hoppryttare som beter sig som att dressyr är lika med att ratta runt på volter och styra runt utan hinder. Det är så grymt mycket mer.