minfux

Idag har jag och Bellan ridit ut en sväng. Jag fortsätter på samma spår som jag jobbar med just nu, avslappning från min sida som därmed förs över till henne. Jag är spänd och stressad och min häst likaså, så nu försöker jag ändra sinnesstämning så att hon ska påverkas på ett bättre sätt. Och det har verkligen märkts stor skillnad.

Varför stressa med allt liksom? När jag tar tyglarna i skritt blir hon ofta på G och ligger på redan där, men nu kräver jag liksom att hon ska ta lugna, taktmässiga skrittsteg och inte smygöka. Och detta gör jag genom sätet, krama med röva och sen erbjuda ett mjukt stöd till bettet och dit får hon söka sig när hon hamnar rätt med kroppen. Det kommer automatiskt liksom. Det "enda" jag kräver är att hon ska vänta, vara lugn helt enkelt innan vi gör något annat t.ex går över till trav. Och även i traven så ska hon vänta och ta i, inte smygöka. Om hon börjar med det rider jag tydligare takt i lättridningen och då saktar hon självmant av när hon inte är redo. Och då börjar vi om i skritt igen.

Funkade rätt bra, men hon blir ju väldigt kort och spänd i skritten. Det gäller att jag slappnar av själv, och inte blir irriterad på henne. Jag måste djupandas och slappna av, och vara lugn och konsekvent. Då kommer hon tillslut oxå att bli det. Idag var det lite besvärligare för henne än det varit förut, att ta det lugnt. Så det blev mycket skritt idag. Men några galopper oxå, där jobbar jag med att slappna av i bäckenet och låta det rulla, och rida en tydlig takt. Då sänker hon sig och använder ryggen. Men så fort hon blir snabb eller försöker smygöka så rider jag ännu tydligare takt och då saktar hon av och så börjar vi om i skritt igen.

Så jag tror och hoppas att med tiden så kommer detta bara bli bättre och bättre. :-)