minfux

Idag red jag ut på en väldigt pigg och spänd tjej i blåsten. Hon var verkligen odräglig 60% av ridturen. Seriöst. Jag höll på få nå bryt. Jag fick ha terapi med mig själv och tänka "lugn, var bara mjuk och låt henne hållas. Hon är såhär. Hon har en sån period nu. Det är bara att gilla läget. Låt henne vara. Det är ingen idé att bli irriterad" osv osv osv. Jag joggade på, struntade i hur hon betedde sig den räkan. Bara krävde att hon skulle hålla MITT tempo. Sen fick hon bli sur bäst hon ville.

 

Sen, på hemvägen, blev hon ÄNTLIGEN normal igen. Det gick att kommunicera med na. Så då travjobbade vi och hon var jättefin! Sedan stannade vi på lägdan och red galopp ett par ggr fram och tillbaka. När det var läge vill säga, hon var ju astaggad emellanåt. Hon fick även gå lite förvänd, och hon var fin. :-) I högern kom jag åt henne som fan, lyckades få dendär sladdande röva på plats, och hon tog i så mycket så mycket att hon nästan stod på stället där ett tag, haha. Men då visade jag henne att hon fortf. får gå i ett normalt tempo, annars blir det ju alldeles för jobbigt. ;-) Men hon var fin! Sedan joggade jag av henne och jisses amalia men hästen kunde länga ut överlinjen och sträcka ut ordentligt. I blåsten. I skymningen. Ja. Hon som tidigare varit helt crazy större delen av ridturen.

 

Hon är bra rolig min fröken. Jag vet ALDRIG vad jag har att vänta mig..

 

<3