minfux

Nu i e.m/kväll har jag ridit två tjuriga men fina flickor. Det blev lite hastigt bestämt att jag skulle rida lilla Heavenly idag, så jag tog henne först. Jag hade en plan om att fortsätta på samma spår som förra passet. Det viktiga är att vi hittar igen samarbetet igen innan vi gör någonting jobbigt eller svårt. Det viktiga är att vi är vänner och på samma linje.

 

Idag var hon  fin i skritten i början, men sen började hon bli lite småspringig och spänd och liksom i sin egna värld på något vis. Tragglade på, och provade lite trav när det kändes okej. Det var ett bättre utgångsläge än förra passet, inte några direkta protester idag. Hon bara .... svarade inte på hjälperna. Jag vill ju att hästen formar sig efter mina skänklar, när jag lägger en volt, svänger eller något, så ska den ta ytter- och innerskänkel. Men hon gick lite med skygglapparna på och svarade inte riktigt så bra.

 

Jag tragglade på en stund, och sedan kände jag att näe, jag måste bryta mönstret. Det händer ingenting. Vare sig positivt eller negativt. Så jag galopperade lite, och det var ingen katastrof, men det var inte lika bra som det kan vara heller. Men det fick gå, det var okej. När jag sedan saktade av till trav började hon slappna av lite och forma sig, men det försvann fort.

 

Tillslut analyserade jag vart exakt problemet satt, och det var ju helt enkelt bara så att hon tog ingen hjälp som jag gav, alls. Hon svarade inte. Så jag la mig på en volt och la på ytterskänkeln för att få henne att vända för den, svara på den och börja forma sig. Då satte hon tjursidan till, och det gjorde faktiskt jag med! Så jag höll tills hon gav efter, och vi fick ta igen det ett par -tre gånger på dendär volten innan hon äntligen släppte.

 

Och när hon släpper är hon så himla fin!! Jag kunde styra runt på 8volter och serpentiner och ha hästen mellan hand och skänkel där hon formar sig som en orm efter mina skänklar. Alltså?! Lilla ponnyn... ;-) Man blir liksom inte riktigt klok på henne när hon gör så. Men jag ska rida henne regelbundet nu och förhoppningsvis kommer hon snart komma på att det är bekvämare att samarbeta än att tjura.

 

---

Sedan var det Bellsons tur. Jag fick hem ett nytt bett idag, ett novabett. Så jag provade det på henne. Red två varv på rundbanan och sedan gick vi upp till paddocken. Jag red först från punkt A till punkt B, där jag kräver att hon ska greja det utan att vingla på. Hon ska vara så med mig att hon går rakt oavsett var jag styr, och att hon väntar på hjälpen innan vi svänger åt något håll. Det gick rätt bra ganska omgående faktiskt.

Då till det besvärliga, nämligen att behöva vänta. Jag la in halter och krävde att hon kordinerade sina ben, ett i taget, inget ivägilande... Och då kom protesterna. Hon gapade och hade sig, slängde med huvudet osv. Men det är samma där, när hon släpper till blir hon ju jättefin.

Sedan la jag in tempoväxlingar, där hon får gå från dendär kontrollerade skritten till ökad skritt. Ökade skritten är ju superfin. Sen när jag ska korta henne så, ja, hon gör rätt, för hon börjar på att lyssna nu. Hon tar halvhalten och hon kortar sig direkt, MEN hon släpper ryggen nu. Hon går lite som en robot i skritten, istället för mjuka rörelser och pendlande rygg. Hon låser ryggen  och så går hon myrsteg, likt en robot. Det var lite klurigt att få lös henne.

La in lite skänkelvikningar och dom var fina! Det känns väldigt bra. Vet inte hur det ser ut dock. Men där så gav jag mig när det kändes så bra. Det är trots allt inte konstigt om hon inte är som hon ska efter att ha vilat 1 månad liksom. Det får ta tid.