minfux

I måndags jobbade jag 8-21, plus att jag på natten fick nackspärr från helvetet, så Bella fick såklart vila... plus att mockningen osv fick jag leja bort. Åkte dit efter jobbet och gjorde en övning som hon ska göra när hon vilar. Hon ska gå i en backe med 20% lutning, och gå sakta sakta... och jag ska parera henne så att hon sätter benen inunder sig. Detta ska stärka henne. (Y)

 

På tisdagen, igår, jobbade jag 10-21 och jag hade planerat ridning innan jobbet. Dock så blev det andra bullar pga min nackspärr bl.a så jag gjorde alla övningar + backövningen då som jag gjorde i måndags.

 

Idag så har jag ridit runt travbanan i 1 timme och 15 minuter. Det är skrittjobbet som tar sådan tid.. Idag hade jag tålamod, jag var lugn och konsekvent nog för att jobba med hennes springighet när hon blir taggad. Vi började med skrittjobb ett bra tag, jag la in halter typ direkt, och det gav väldigt bra resultat. Sedan fick hon gå lite sidvärts osv. Men mest jobbar  vi väldigt basic med att jag ska kunna förändra utan att hon går emot eller går ur arbetet. Att jag ska kunna ställa henne utan problem åt båda hållen, och rakt fram. Att hon ska ta både inner- och ytterskänkel osv. När hon gör det så är hon ju hur fin som helst.

 

La in trav när det var läge för det. Hon var fin! Idag krävde jag konstant gung. Gung i ryggen och svikt i benen. Slutade hon att gunga, dvs när hon började spänna sig/springa iväg/titta på något etc. så blev det avsaktning till skritt, där jag oxå krävde gung, tills hon slappnade av och rörde ryggen igen. Då återupptog vi traven. Funkade fint!

La sedan in galopp. Började med höger, tog alla fattningar från skritt. Hon var rätt fin i höger. Jag får dock verkligen påminna mig själv att INTE nagga i innertygeln. Jag ska använda ytterhjälperna. Och då gick det bättre. Sen saktade jag av till trav, och då kommer problemen. Hon blir vråltaggad och bara trippar på som en symaskin. Men jag var som sagt lugn och konsekvent, och jobbade med att kunna påverka henne i båda sidorna tills hon började lugna sig och började använda kroppen ordentligt igen. Då fick hon sakta av till skritt, med samma krav. Och från skritt tog vi ny fattning.

 

Sen tog vi vänster varv, och där körde vi bara en galopp. För det räckte för henne, hon var lite trött då kände jag. Saktade av till trav, och kände att hon var närmare att hitta rätt läge i traven då, än från början. Så det är ju ett steg i rätt riktning. Det gick inte direkt snabbare att få henne dit, men utgångsläget var bättre. Så jag tror att om jag fortsätter vara konsekvent med detta så kommer hon att inse att det är enklare att slappna av på en gång.

Så jag är iallafall nöjd! :-) Alla pass är egentligen bra bara man har rätt sinnesnärvaro. Börjar jag att stressa upp mig eller irritera mig så kan jag ju inte rida ordentligt, fast jag kanske tror det då, men det blir inte samma sak som när man är helt närvarande liksom, och kan vara pedagogisk.