minfux

Imorse klev jag upp kl 7 för att åka till stallet och rida. Ville rida innan Hööks rea skulle börja, och sen skulle mitt släp + bil besiktas, och efter det skulle vi släppa ihop hästarna i stallet. Så, fullt upp med andra ord.

 

Eftersom vi fått ganska mkt snö, och B är helt van att gå på plant, hårt underlag, så tog jag bara en skrittur barbacka på ca 30 min. Men jag gick hem den sista biten för hon blev helt galen... Jag satt där med bettlöst, och hon fick bråttom på hemvägen. Så jag gjorde halvhalter och bad henne lugna sig och börja slappna av. Men då ruskade hon bara på huvvet. So far so good. Sedan blev det allt värre, hon tog tillfället i akt och körde ner huvvet för att sen börja småresa sig med framdelen. Så nä, då hoppade jag av helt enkelt. Haha. Jag vet ju precis vad hon kan få för sig när hon blir sådär. Hon blir som en tickande bomb, och ja, hennes konster är inte roliga när man sitter på. Speciellt inte barbacka med bettlöst träns, och samtidigt är det halt underlag.

Var sedan en sväng på Hööks-rean. Köpte två dressyrschabrak och ett pannband. Jättefina! Sen hämtade jag ut ett paket med ett stalltäcke som jag verkligen sett fram emot, för det var så himla fint. På bild. Ja. Och det var det enda... Det är en helt annan färg irl. :( Inte fint alls. Så jag vet inte hur jag ska göra nu med det.

På besiktningen gick både bil och släp rakt igenom. JIPPI! :-D

For sedan tillbaka till stallet med transporten. Svängde som vanligt ner bakom stallet och skulle upp igen, men när jag är påväg ner och precis börjat svänga så bara glider hela ekipaget rakt ner mot järnrörs-hagarna. Och jag hinner liksom se bilder passera där min bil blir helt jävla ihoptryckt, nä men, hur kul är det med bucklor liksom? Och inget kunde jag göra. Sitta och vänta, bromsa. Men den stannade PRECIS när huven touchade i järnröret. Herregud vilken jäkla tur! Jag hämtade hjälp, och vi kopplade lös släpet och vred bort det så att jag kunde backa och köra bort därifrån. Så det löste sig fint. En vit liten färgfläck på huven efter rörhagen var allt som blev. Jag tackar gudarna.

 

Sedan blev det ihopsläpp i hagen, och det gick så himla bra. :-) Det var två hästar där som B inte gått med förr. En 20-årig kallblodsvalack, där var det inga problem. Hon skrek mycket, men inga ben vevandes eller nånting. Inga rumpor. Nada. Sedan kom en 5-åring som är rätt kaxig. Mot honom slog hon med frambenen flera ggr medans hon skrek, och sedan såg jag henne backa mot honom och lägga bak öronen, men hon nöjde sig då han flyttade på sig. Så honom vill hon nog ha runt lillfingret. (Y)

Det bådar gott iallafall. Vi gjorde såhär för att Doreen och Bellie inte funkade bra tillsammans. Då tänkte vi att i flock borde det gå bättre. Men pga olika skäl har vi inte kunnat haft hästarna i flock på ett tag, men nu så tänkte vi prova. Och det verkar lovande iallafall. Känns toppen!