minfux

Idag har det varit en riktig heldag i stallet. Började med att ta ut hästarna strax efter kl 6 imorse, mockade och gjorde klart åt B. For sedan hem och åt frukost och såg klart Peter Pan (jättebra film!). Sedan for jag upp till stallet igen vid 9 och red Quantas. Det var jättelängesen jag red honom. Jag använde mina nya verktyg, och det gick riktigt bra! Han protesterade en del för han är inte så genomriden på sista riden, så han tyckte det var besvärligt att jag kom in och ställde krav. Men vi körde lite jogging med fokus på inramning och formning. Han tyckte som sagt att detta var jobbigt så vi höll inte på mer än en halvtimme totalt. :-)

 

 

Sedan var det Bellas tur, och vi for in till ridhuset som planerat. Jag var väldigt taggad! Speciellt efter att ha ridit Quantas, för där trillade min polett ner ytterligare över hur jag behöver rida B. Det blev så tydligt när jag red honom. Men på B är det mer marginaler, och då kan det vara svårt att veta vad jag ska göra, men nu blev det alltså mycket klarare för mig hur jag ska göra.

 

Bella var fin! Jag jobbade jättemycket med forming idag. Att hon ska trampa under sig hela tiden. Så fort hon blir springig så är det lika med att hon breddar bakbenen, och då måste jag rida in dom igen. Så vi jobbade massor med det. Bellan blev därför trött redan efter värmning, när jag är sådär noga.

Efter en skrittpaus funderade jag hit och dit på vad jag skulle göra här näst. Hon var lite småspänd idag samtidigt som jag fick igenom henne ganska bra, så jag bestämde mig för att rida sidvärts så hon får tänka och använda hjärnan. Funkade perfekt! I början var det ganska stretigt, vingligt osv. Men ju fler öppnor vi red (vi red öppnor på långsidorna) så ju bättre blev det. Jag behöver inte använda mig av volter innan varje öppna nu heller, vi kan rida in direkt bara jag har henne med mig innan. Så det är kul!

 

Mitt i det jobbet så blev hon arg på mig, surade och la bak öronen. Och då fick jag analysera lite. Nu är jag bra på att rama in, forma osv. med benen, men jag kom på att jag slutat rida med rumpan. Jag sitter där helt stilla med bäckenet, så hur ska hon veta hur hon ska göra? Så jag fick slappna av i bäckenet och följa med, och jobba med magmusklerna. Och vips var den sura minen borta och vi samarbetade igen.

 

Sedan fattade jag höger galopp, och jädrar vad hon var fin! Hon var så med mig att jag inte visste vadfan jag skulle göra!? Haha. Hon och jag var ett. Och då är det lätt att man bara glassar omkring, så jag tänjde på gränsen lite. La henne i en större galopp med större språng, för då tappar vi lite känslan mellan hand och skänkel. Sen hittade vi tillbaka dit, och så tänjde vi lite till osv. Man måste ju det för att utvecklas. Jag vill ju att hon ska kunna länga med bibehållen feeling liksom. Inte tappa allt.

Men alltså, jag måste ju säga det, att högergaloppen har ju aldrig varit så fin som den är nu! Jösses. Helt plötsligt kan jag rida henne rakriktad, formad och ja.. hon känns bara helt med mig, i högern. Har aldrig haft den känslan och den ridbarheten i höger galopp.

Efter detta blev det skrittpaus, och jag funderade över hur jag skulle lägga upp resterande delen av passet. Först tänkte jag galoppera i andra varvet, men sen kände jag, nä, inge mer jobb. Så då tänkte jag att hon skulle få jogga av i vänster galopp, men sen kom jag på att nä. Vi joggar av enkelt, vanlig enkel trav, så hon får slappna av och coola ner lång och låg.

 

Hon var jättefin! Verkligen en härlig känsla. :-D