Hmm...

Red dressyr på Bellabus idag, och hade tänkt mig ett lättare joggingpass där jag bara får känna att hon slappnar av och är mjuk och loss.. Men det var hon inte. Hon var typ inge bättre än när jag red lektion senast. Hon har ingen framåtbjudning, hon går bara och lägger tungan över bettet, stretar, grejjar med munnen och har sig. Så höll hon på mycket förut.. Men det har varit lugnt ett bra tag.
 
Jag red mycket i skritt till en början med massa olika sidvärts, och var noga med att hon skulle ta skänkeln och skritta på framåt. Men när jag insåg att bjudningen inte blev  direkt bättre, så provade jag att trava ett tag. Men det blev inge bättre, så jag la in galopp och red trav- och galoppövergångar och tänkte bara på att start och stopp skulle funka. Lite renodla-hjälperna-tänk.
 
Det blev genast bättre. Hon fick lite mer bjudning. Sedan efter skrittpaus så jobbade jag i nedsittning och fortsatte med att jobba fram bjudning via övergångar. Det blev ju bättre, absolut.. Men hon känns liksom inte bra, som hon brukar. Det är som att hon sitter fast. Eller, egentligen, det hon har svårt för känns det som att det är lite värre än det brukar. Hon har så svårt att länga ut vänstersidan i höger varv.. Och idag hade hon svårt att runda sig i vänster varv.. Hm. Sedan tappar hon ju ett bakben ibland, och det i sig är inget nytt, för det har hon gjort i många år pga gamla skador. Men idag, och förra passet för Marita så har hon tappat det mycket mer än vanligt. Sen knäpper det i ena bakbenet oxå innan uppvärmning typ.. ?
 
Så jag blir lite nojig. Vissa saker liknar hur hon blev i juni förra året, när hon blev oridbar. Typ stel som en planka. Sen provade jag låta henne vila 1 v, utan resultat.. Och så gick hon lugnt i 1 vecka utan resultat. Så åkte då in till Per, och hittade egentligen inget nytt.. utan dendär gamla senskadan "bara". Så jag red på, utefter hennes förutsättningar, och hon snubbalde väldigt mycket bak under den perioden. Och värst blev det efter vila. Och både idag, och passet för Marita, så har hon vilat dagen innan... Samband? Hm... Vem vet.
 
Så märkligt. Men jag rider på och känner efter och ser vart det bär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0