Ledarskap och hästhantering
Kom att tänka på hur jag och F har. Hon är lyssnar något så förbannat på mig när vi är var som helst utom i stallet. Är vi ute och promenerar, löslongerar i paddan, eller om jag ramlat av ute på en äng så lyssnar hon alltid. Men i stallet då jävlar i mig är det käften som glappar likt en krokodil, kan inte stå stilla för fem öre och har noll respekt för mig öht. Och det är ENDAST i stallet. Har banne mig provat det mesta men inget som ger något resultat och jag tror nästan jag gett upp och "accepterat" att hon är sådär just när hon står i stallet. Annars har jag en väldigt lydig häst :)
Men en häst söker ju alltid efter en ledare. Kolla på dem i hagen. En häst kan aldrig se en "människa" och "vän" utan den ser bara en flockledare som ska vara pålitlig. Vare sig det är en människa eller en annan häst. Bara för att man är "ledare" så behöver man inte vara taskig och slå sin häst. Jag har gått kurs i hästen beteende och det var väldig intressant att veta hur pass mkt hästar är styrda av instinkter och flockbeteende.
Men överlag kan man säga att hästen har respekt för ledarhästen i hagen bara för att den vet att den får stryk om den inte tex flyttar på sig när ledar hästen kommer. Hästen tar ju inte detta personligt.
Är man själv osäker och inte bestämd "ledare" så kommer inte hästen lita på en.
Sen håller jag med dig om att det ska vara respekt och ömsesidighet mellan båda parter. Jag till ex accepterar inte att hästar bits/surar eller kickar när man rider. För det är ju ett sätt för hästen att sätta emot mitt ledarskap. Så gör def inte hästen mot en ledarhäst i hagen!
Det är väldigt olika från häst till häst. Visst, man ska vara vän med sin häst, men det är inte alltid smart att kompromissa. Som Malin (mallanord.blogg.se) sa, så är det naturligt för hästen att ha en ledare. Det är det hästen behöver och oftast vill. Min häst så kan man inte alltid kompromissa över. Utan henne gäller det att ibland sätta på plats ordentligt. Och då menar jag inte med våld, utan mer att vara lite hårdare så hon förstår att det är allvar. Och hon e också en häst som tydligt visar sina åsikter.
T.ex. Hon testar alltid en ny människa ordentligt första gången genom att vara extra bökig och lite tvär för att se om den människan e trygg nog att vara ledare över henne. Och blir då personen arg och slår henne utan att hon anser att hon gjort något värre, då kommer hon inte att respektera denna utan köra över helt kallt bara och personen kommer ha väldigt svårt med henne. Men visar man istället bestämdhet och tydligt markerar från början utan att bli arg vem som bestämmer kommer hon att tycka om personen. Men vet hon att hon har gjort något fel så kan man säga till henne på skarpen och daska till henne. Och mig känner hon utan och innan, vi har växt upp tillsammans.
Men det jag vill komma fram till är att man nog ska försöka vara ledare över hästen, men på ett rättvist sätt. Inte e man ju äkta ledare om hästen e rädd för en, det får absolut inte ske!
Men jag om jag möter och ska hantera nya hästar (vilket jag gjort denna vecka minsann)så är jag tydlig med att det är jag som är chefen nu, och det visar jag med att vara lugn men om hästen gör något så bestämd. Och nästan alltid räcker det med att lite bestämt säga till med rösten.
Och oftast hästar som sparkas och bits utan anledning behöver lugn hantering, det har jag märkt i skolan. För där finns en shettis som aldrig biter eller sparkar mig, och jag har aldrig slagit honom när han försökt utan bara knuffat bort och ignorerat, medan han biter och sparkar de lärare som varit hårdhänta mot honom. Så många hästar finns de. Men du och B kommer bra överens tycker jag och så länge det funkar för er så e det ju rätt :) Men detta var bara mina funderingar, vet ju inte hur rörigt det blev, men hoppas du förstod vad jag ville få fram ;) Men alla e vi olika, både hästar och hästfolk :)
Åh va vi är lika ;O nästan skrämmande lika.. Håller iaf med dig på varenda sak, hatar mer än något våld mot sin häst och ouppfostrade hästar!