Ingen vila, ingen ro
Idag var det planerat att jag skulle rida Bellie, och en häst som heter Mackan. Tog först in Bella, och eftersom jag är förkyld och allmänt hängig så tänkte jag sadla och rida iväg direkt, skippa massagen idag. Hade först planerat att klättra, men så upptäckte jag en lång reva på Bellas ben. Och det, ihop med vetskapen att min häst inte får någon lugn och ro i hagen övht, fick mig att känna att nej, nu är det nog. Hon ska inte gå med hästar som är osäkra och kontaktsökande, som inte lyssnar på tillsägelser. Hon har alltför stor integritet för det. Hon vill vara ifred men det respekteras inte, vilket leder till bråk. Så chansen är rätt liten att det skulle funka i framtiden. En tidsfråga innan det händer något allvarligare, och tro mig, efter 3 månader av kämpande med detdär såret, och inte veta om jag kommer få en helt återställd häst, så gör jag det jag kan för att undvika det igen. Jag gör inte om den resan..
Så efter mycket om och men så var det klart med hagfördelningen, och B kommer att gå med sin gamle vapendragare Quantas igen. Det känns bra i mammahjärtat. Händer det något då, så är det ren och skär olycka.
Red sedan en sväng, men jag var helt slut så jag red på travbanan och joggade henne lite. Hon orkar knappt nånting, så det kommer att ta tid detta. :-) Red först lite förflyttningar i skritt och övade halter. Som vanligt är det det mest jobbiga för B, att göra halt. Men det tog sig. :-) Sen fick hon börja jogga lite, och hon var fin, men sen började hon hänga i fram. Och då fick hon en skrittpaus, och så återtog vi arbetet igen. Men hon kändes fortsatt tung fram, så jag red bara en kort stund efteråt, för uppenbarligen orkade hon inte mer idag. Vad jag än gjorde så fortsatte hon att hänga i fram, så då fick hon vara. Avslutade med några halter, för att se om hon bara "maskar sig" eller om hon faktiskt är trött. Och hon var trött, för hon gjorde halt direkt. Har hon energi kvar och maskar på så skulle hon protestera och inte vilja gör halt, men hon tog varenda en. Så då fick hon lång tygel och avsluta. :-)
Men Mackan fick stå, eftersom det drog ut på tiden allting... Och jag börjar bli sjuk, så jag vill inte göra mer än nödvändigt. Jag satsar på att ta mig en tur på honom imorgon.
Red sedan en sväng, men jag var helt slut så jag red på travbanan och joggade henne lite. Hon orkar knappt nånting, så det kommer att ta tid detta. :-) Red först lite förflyttningar i skritt och övade halter. Som vanligt är det det mest jobbiga för B, att göra halt. Men det tog sig. :-) Sen fick hon börja jogga lite, och hon var fin, men sen började hon hänga i fram. Och då fick hon en skrittpaus, och så återtog vi arbetet igen. Men hon kändes fortsatt tung fram, så jag red bara en kort stund efteråt, för uppenbarligen orkade hon inte mer idag. Vad jag än gjorde så fortsatte hon att hänga i fram, så då fick hon vara. Avslutade med några halter, för att se om hon bara "maskar sig" eller om hon faktiskt är trött. Och hon var trött, för hon gjorde halt direkt. Har hon energi kvar och maskar på så skulle hon protestera och inte vilja gör halt, men hon tog varenda en. Så då fick hon lång tygel och avsluta. :-)
Men Mackan fick stå, eftersom det drog ut på tiden allting... Och jag börjar bli sjuk, så jag vill inte göra mer än nödvändigt. Jag satsar på att ta mig en tur på honom imorgon.
SÄLJES
Lamicell Royal vitt, glittrigt dressyrschabrak. Full. 200:-
Scapa Sports, mörkgrått med ljusgråa kanter/brodering. Dressyr, full. 300:-
Capriati dressyrschabrak litet 17". Vitt med guldpasspoal. 100:-
Capriati dressyrschabrak litet 17". Vitt med guldpasspoal. 100:-
Hööks Tornado Premium vintertäcke, strl 145cm. Använt EN enda gång. Pris i butik 1399:- Helt i nyskick. 800:- inkl. frakt. (Se bild nedan)
Stalltäcke ljusgrått/rutigt, strl 135cm. 100:-
Ett sådant här täcke fast brunt med beiga detaljer säljer jag. :-)
Det tar sig...
..med hullet på damen. :-) Från att hennes kropp blivit fri från smärta, och att hon börjat skrittats, masserats och att jag gjort övningar på henne så börjar hon äntligen se normal ut igen. Det är lång väg kvar, det fattas massa muskler. Men hon börjar se normal ut igen. Hon såg riktigt illa ut där ett tag.
8 dec
Hon börjar även se alltmer normal ut i ryggen. Hon börjar hitta rätt position nu igen, med hjälp av övningarna jag gör på henne. Och massagen. Varje dag får hon ha spikmattan på röva, för högerskinkan är spänd som attan. Medans den ligger där så börjar jag med högersidan fram, och masserar kring frambenet, manken och ryggen. Jag höjer även hennes rygg några ggr i 20 sekunder per gång. Detta gör att hon blir rak och får öva kroppen att vara i rätt position.
Sedan tar jag av spikmattan och jobbar med skinkan, vilket även det ger grymt bra resultat. Emellanåt ställer hon sig till och med på vänstra benet och vilar med det högra, vilket är ett stort framsteg. Så fort jag kommer åt de spända musklerna ställer hon sig i rätt position. Så med all den massagen hon fått så har hon börjat komma tillbaka igen.
Sedan tar jag av spikmattan och jobbar med skinkan, vilket även det ger grymt bra resultat. Emellanåt ställer hon sig till och med på vänstra benet och vilar med det högra, vilket är ett stort framsteg. Så fort jag kommer åt de spända musklerna ställer hon sig i rätt position. Så med all den massagen hon fått så har hon börjat komma tillbaka igen.
Sned
Rak
Första traven
Idag har jag och B travat! Red ut en sväng på vägarna, och joggade. Hon var så himla fin! Jag kräver ju nu att hon ska vara lugn, ha en bra takt och en bra rörelse i rygg och bakben innan hon får trava. Hon var så trevlig i traven! Stor och härlig taktfast trav. Jag svävade på moln. :-)
På hemvägen taggade hon till, så där krävdes en hel del jobb med skritten innan hon fick trava lite. Hon blir lite svår att nå när hon blir sådär, men det som funkar är liksom att rida som fasen med sätet, verkligen rida en lugnare takt. Det leder då till att hon försöker bita tag i/lägga sig i bettet, och som svar då så ger jag bara små vibrationer i bettet så att hon inte kan haka sig fast. Då börjar hon istället slappna av och följa med min takt, och då kommer hon igång med rygg och bakben och mjuknar hela hon. Så det är så vi jobbar när vi rider rakt fram och inte har några volter att lägga osv. :-) Men jag gör ingen grej av det, hon ska vara lugn. Punkt. Jag är lugn och konsekvent, och då kommer hon tillro så småningom. Vi hade ju kommit en bra bit med detta jobb innan vilan, så nu fortsätter vi med det helt enkelt.
På hemvägen taggade hon till, så där krävdes en hel del jobb med skritten innan hon fick trava lite. Hon blir lite svår att nå när hon blir sådär, men det som funkar är liksom att rida som fasen med sätet, verkligen rida en lugnare takt. Det leder då till att hon försöker bita tag i/lägga sig i bettet, och som svar då så ger jag bara små vibrationer i bettet så att hon inte kan haka sig fast. Då börjar hon istället slappna av och följa med min takt, och då kommer hon igång med rygg och bakben och mjuknar hela hon. Så det är så vi jobbar när vi rider rakt fram och inte har några volter att lägga osv. :-) Men jag gör ingen grej av det, hon ska vara lugn. Punkt. Jag är lugn och konsekvent, och då kommer hon tillro så småningom. Vi hade ju kommit en bra bit med detta jobb innan vilan, så nu fortsätter vi med det helt enkelt.
Good news!
Har fått klagomål på uppdateringen här så bäst jag skriver lite. ;-) I söndags red vi ut igen, och då red jag mot hovberget. Barbacka, som vanligt. Och skavsåren blir allt större i röva... Men jag kan inte låta bli! ;o Det är så mysigt. Bella skötte sig fint, och jag blev lite chockad för hon var som lugnast på hemvägen!? Helt osannolikt liksom. Men det hände. Mirakel kan alltså ske. Jag hade lång tygel på henne hela vägen och hon gick inte ens hälften så fort som hon brukar kunna göra, elr jo, kanske hälften. Men det är liksom ingenting. Sen hade hon ätit dåligt, och vägrat morötter, vägrat sin kvällsmat. Så jag tempade, men ingen feber. Hehehe.
Igår vilade hon, och idag var allt som vanligt igen. Med bajseriet osv. Och äter som vanligt gör hon oxå. Idag tog vi en tur mot hovberget igen med Ida och Heavenly. Mysigt! Frös bara om tårna, men dom överlevde. Älskar min overall på vintern, skulle aldrig klara mig utan den. Den är min räddning. Nu hoppas vi bara på lite snö oxå, om det ändå ska vara kallt.
Igår vilade hon, och idag var allt som vanligt igen. Med bajseriet osv. Och äter som vanligt gör hon oxå. Idag tog vi en tur mot hovberget igen med Ida och Heavenly. Mysigt! Frös bara om tårna, men dom överlevde. Älskar min overall på vintern, skulle aldrig klara mig utan den. Den är min räddning. Nu hoppas vi bara på lite snö oxå, om det ändå ska vara kallt.
Idag pratade jag med veterinären, och B är så gott som friskförklarad nu! Wiho. Känns härligt med en strimma hopp. Hon är fortf. svullen men det får jag helt enkelt leva med tills vidare. Så nu går hon åter i ordinarie hagen igen tillsammans med Doreen, och hon ska inte bandageras elr medicineras någe mer nu. Nu ska vi sätta igång och jogga lite. Spännande!
Uteritt
Imorse red vi ut en sväng runt 9-tiden jag och B. En halvtimmes massage innan, som vanligt. Hon tyckte det var väldigt jobbigt idag, för nu är det så att.. ja, hon kan ju stå på benet, och belasta det. Hon är hältfri och hon får inte panik om hon måste stå på benet om jag lyfter det andra t.e.x. Men, hon har världens galla på ovansidan, på senan. Hon har varit lite svullen där, och även under, men nu är svullnaden under nästan borta, men denhär svullnaden som nu blivit en hård galla har blivit större, och så att det besvärar henne. Hon liksom lyfter upp benet och sparkar ibland, och är inte superförtjust i att stå på benet 100%. Så det är väl den som oroar mig just nu.. Jag har liksom inte ropat hej ännu, och vågar inte göra det än heller.
Skrittade väl ca 1 timme. Red i skog och mark, men det var FÖRJÄVLA halt idag, satan. Så jag red offroad, ut bland lingonriset, istället för att gå på själva stigen som var av is. Hon gled flera ggr med brodden.. Och hon är ju dunderpigg just nu och hon förstår verkligen inte sitt eget bästa.
Så på hemvägen fick jag börja jobba henne, ställa krav, och vara väldigt tydlig med att nu är det jobb som gäller. Man kan inte springa som en giraff som har eld under fötterna på stenhård is och tro att man ska komma hem överlevande. Så jag red en del volter där det passade, med utåtställning och inåtställning, tills hon var mellan mina hjälper. Sen red jag lite halter osv. Men ja, som sagt fick vara riktigt tydlig med henne. Och samtidigt vara mjuk och sviktande i handen. Hon bjuder lätt in till att bli hård i handen, då hon gärna lägger sig där och tycker att jag ska bära henne. Men det går inte minsann, hon får bära sig själv då jag jobbar på att inte erbjuda något sådant stöd. Det gick helt okej, alltså, jag kan inte förvänta mig mer. Och B är B. Hon är som hon är.. Jag får liksom nöja mig. Speciellt när vi är i denhär igångsättningsfasen.
Såhär ser det ut när hon vilar på benet, alltså ganska normalt.
När hon belastar benet så poppar denna stora galla upp, på senan där ovanför hasspetsen. Imorgon är det dags att skicka nya bilder till vet, så får vi se vad domen blir ..
Fick henne inte att stå på benet då vi skulle fota, men av det man ser så ser hon ju inte alls så hemsk ut i kroppen som hon gjorde för ett par v sen. Hallelulja, det går åt rätt håll.
Two days off
I dagarna två har jag jobbat och stått i, och firat jul emellanåt. Så två vänner har motionerat B åt mig, elr ja, skrittat henne. Guld värt!! :) Igår hade Linnea ridit henne 45 min runt travbanan, och ja, hon hade varit riktigt pigg.. Som vanligt haha. Hon bara ångar på hon.
Idag hade Flisa ridit ut med Ida på lilla B, och ja. Det hade väl gått sådär. B hade kommit för nära H så H hade sparkat och träffat Flisas fot och stigbygeln, men B klarade sig iaf.
Var dit nu ikväll och la bandage plus masserade den överspända skinkan. Vill jobba på den så ofta jag bara kan. Det har blivit bättre, hon ser redan mkt mer avspänd ut i kroppen, och inte lika sned.
Idag hade Flisa ridit ut med Ida på lilla B, och ja. Det hade väl gått sådär. B hade kommit för nära H så H hade sparkat och träffat Flisas fot och stigbygeln, men B klarade sig iaf.
Var dit nu ikväll och la bandage plus masserade den överspända skinkan. Vill jobba på den så ofta jag bara kan. Det har blivit bättre, hon ser redan mkt mer avspänd ut i kroppen, och inte lika sned.
Rakt ner i isen
Idag tog jag mig en skogstur på B. Jag var inte taggad alls, så det fick bli barbacka och i bettlösa tränset. Jag blir så mycket mer motiverad då, för det är så himla mysigt!
Hon var väldigt spänd idag, hela turen. Antar att det är för att hon bara hann vara ute 1 timme innan vi drog iväg, och hon hade stått inne till 11 idag så hon hade nog samlat på sig en massa extra energi.
Hon var rädd för allt typ, och det första hon gjorde var att slänga mig rakt ner i isen. Gjorde ont som satan. Men tog mig upp igen och red vidare, och hon var nära på att göra samma sak om och om igen. Hon var så pigg att jag fick styra ut henne i terrängen och aktivt hitta vägar där jag bestämt att hon SKA gå. På så vis blev hon tvungen att fokusera lite och kunde inte ila på som en skållad råtta.
Så, både jag och B överlevde ridturen som tur var. Trots att hon brassade på som bara den på isgatan.. En timme var vi ute. :-) Imorgon får vi se hur det blir. Hon ska vila på julafton så troligtvis tar vi oss en tur, troligtvis på travbanan så hon får jobba lite.
Igår då jag red så red jag ca 30 min på travbanan och skrittjobbade henne i lite svaga öppnor, skänkelvikningar och la in någon halt. Hon är väldigt stel och stum, men det gick helt okej. Jag är nöjd. :-) Klart hon är stel liksom, hon har ju inte gjort något på 5 v. Så det var liksom inga konstigheter. Och så blev hon trött väldigt fort.
Jag tänker att jag ska bygga upp henne sakta igen. Det blir skritt några veckor, nu första veckan/veckorna så blir det skogsturer och lagoma pass på banan. Sedan ska jag lägga in rena klättringspass så hon får bygga upp sig ordentligt i ryggen. För det känns och syns verkligen hur mycket hon tappat.
Hon var väldigt spänd idag, hela turen. Antar att det är för att hon bara hann vara ute 1 timme innan vi drog iväg, och hon hade stått inne till 11 idag så hon hade nog samlat på sig en massa extra energi.
Hon var rädd för allt typ, och det första hon gjorde var att slänga mig rakt ner i isen. Gjorde ont som satan. Men tog mig upp igen och red vidare, och hon var nära på att göra samma sak om och om igen. Hon var så pigg att jag fick styra ut henne i terrängen och aktivt hitta vägar där jag bestämt att hon SKA gå. På så vis blev hon tvungen att fokusera lite och kunde inte ila på som en skållad råtta.
Så, både jag och B överlevde ridturen som tur var. Trots att hon brassade på som bara den på isgatan.. En timme var vi ute. :-) Imorgon får vi se hur det blir. Hon ska vila på julafton så troligtvis tar vi oss en tur, troligtvis på travbanan så hon får jobba lite.
Igår då jag red så red jag ca 30 min på travbanan och skrittjobbade henne i lite svaga öppnor, skänkelvikningar och la in någon halt. Hon är väldigt stel och stum, men det gick helt okej. Jag är nöjd. :-) Klart hon är stel liksom, hon har ju inte gjort något på 5 v. Så det var liksom inga konstigheter. Och så blev hon trött väldigt fort.
Jag tänker att jag ska bygga upp henne sakta igen. Det blir skritt några veckor, nu första veckan/veckorna så blir det skogsturer och lagoma pass på banan. Sedan ska jag lägga in rena klättringspass så hon får bygga upp sig ordentligt i ryggen. För det känns och syns verkligen hur mycket hon tappat.
Gårdagen + idag
Igår skrittade jag ut en sväng på Bellabus. På bortavägen satt jag och funderade på hur hon kunde vara så lugn för att ha stått i 5 veckor, och tänkte att hon måste ha mognat med åren helt enkelt. ;-) Sen när vi kom på hemvägen så blev det andra bullar. Då kopplade hon bort mig och gick på automatlåda, sedan var det bara att hänga på. Försökte få med ryggen och bakbenen mer men hon var helt inne i sin bubbla, och blev irriterad då jag bad henne att ta det lugnt. Och då backar jag av när det bara gått två dagar som jag skrittat henne. Hon måste få lov att komma igång lite kravlöst först.
Idag gick det bättre. :-) Hon var kommunicerbar hela vägen, både bortåt och hemöver. Skönt! Fokuserade på att hon skulle ha ett bra gung, sen fick hon välja tempo.
Imorgon tänkte jag skritta på travbanan och jobba henne lite, se hur det går. :-) Jag slutar 15-16 och då är det mörkt, så det blir bra.
Jag är fortf. väldigt nojig och kan inte slappna av än. Hon har fortf. ödem ovanför och nedanför hasspetsen, och så avlastar hon/vilar på v.bak fortfarande.. Men det är bara att låta tiden utvisa. :-) Har mailat veterinären alldeles nyss, så får jag se vad jag får för svar imorgon.
Jag har även ridit Heavenly idag. Det gick svinbra! Idag hade jag bett på henne igen, vilket jag inte haft på ett bra tag då det inte funkade nå vidare. Och sen fick hon en tandkoll, och efter det skulle hennes mun vila. Men idag var det dags för bett igen, och det gick så himla bra. Jag hade hela tiden fokus på att inte använda händerna, utan låta säte och ben göra allt jobb i princip. Och ja, hon var supertrevlig. Hon hittade ett läge som hon inte hittat förut, där hon var påverkbar redan i uppvärmningen. Hon gick att variera tempo på, det gick att be henne ta i lite mer, runda sig lite mer osv.
Sen på slutet red jag henne med lite mer bakben och nedsittning, övergångar mellan skritt och trav. Superfin var hon!
Sen på slutet red jag henne med lite mer bakben och nedsittning, övergångar mellan skritt och trav. Superfin var hon!
Skrittat
Allt gick bra i torsdags då jag gav sista medicinen, la om bandaget och fotade, skickade bilder till vet. och avläsgnade kanylen på kvällen. :-) Jag blev uppringd av vet. som tyckte det såg väldigt bra ut, så bra det kunde. Så jag ska smörja med Voltaren i 10 dgr morgon och kväll, och ha det omlagt nattetid för att undvika att smuts kommer in. Och så ska hon skrittas, mycket. Så det kändes ju som väldigt goda besked.
Samma dag fick jag tag på hovslagaren som ordnade en tid en timme senare, så då stod hon med skor på och redo att gå ut i hagen. Då kändes det bra i mammahjärtat.
På kvällen sen när jag var där tyckte jag det var svampigt, men veterinären skrev att det kommer vara svullet ett bra tag, plus att det är lite ödem där som formas efter bandaget. Så ja.. Jag får liksom bara följa råden och hoppas på det bästa. Hon avlastar ju lite fortfarande, men hon stödjer och går fullt ut på benet. Samt kan belasta benet med all tyngd. Jag antar att hon känner sig skev fortf. och även att det finns en påverkan då det håller på att läka, som gör att hon väljer att avlasta det benet lite.
Samma dag fick jag tag på hovslagaren som ordnade en tid en timme senare, så då stod hon med skor på och redo att gå ut i hagen. Då kändes det bra i mammahjärtat.
På kvällen sen när jag var där tyckte jag det var svampigt, men veterinären skrev att det kommer vara svullet ett bra tag, plus att det är lite ödem där som formas efter bandaget. Så ja.. Jag får liksom bara följa råden och hoppas på det bästa. Hon avlastar ju lite fortfarande, men hon stödjer och går fullt ut på benet. Samt kan belasta benet med all tyngd. Jag antar att hon känner sig skev fortf. och även att det finns en påverkan då det håller på att läka, som gör att hon väljer att avlasta det benet lite.
Idag har jag skrittat henne uppsuttet för första gången på 5 veckor. Herregud. :-) Jag red ut med Ida och H, det var supermysigt! Jag red barbacka och i repgrimman. B skötte sig utmärkt och var helt ren, vi var ute 1 timme i skog och mark. Jag kände väldigt väl hur mycket muskler hon tappat på ryggen, så hädanefter blir det sadel tills hon rundat sig igen.
Såhär taggad såg hon ut innan ridturen. ;-) Hon var lite bitter för att hon hade någon som stod framför.. hon blir så himla evil då. Argbiggan.
Update
Jag är skyldig er en update för längesen, sorry! Jag skulle skriva i förrgår men då hade min dator sagt upp sig för tillfället, men nu är den igång igen så här kommer uppdateringen.
Allt gick bra med sövningen, och dränaget sattes in. Redan dagen efter så var B hältfri. Jag fick hämta hem henne i fredags, med permanentkanyl insatt. Jag har fått ge två antibiotika som ska blandas, och finadyne i den kanylen som är insatt i halsvenen, morgon och kväll.
I måndags var jag på återbesök, då tog dom bort dränaget. Allt såg så bra ut som det kunde, och hästen är fortf. hältfri. Det las om med bandage igen, och planen är att jag ska fortsätta ge medicin i blodet till och med imorgonkväll. Imorgon ska jag även lägga om allt igen, fota och maila. Sedan ska jag ta bort kanylen som är fastsydd. Det ska nog gå bra. Jag hoppas att allt ser bra ut imorgon då jag ska byta bandage. Sedan är min förhoppning att hon ska kunna böja benet ordentligt imorgon så att hovslagaren kan slå på bakskorna så att hon kan få gå ut.
Jag har promenerat henne två dagar, och lyckats hitta en väg vi kan gå på på lägdan bredvid stallet så att hon får röra på sig ordentligt. Hon är så satans pigg nu! Hon är verkligen pigg och glad, hon känner sig helt frisk. ;-) Så det är ju ett gott tecken. Hon har himla tråkigt inne. Så som sagt jag hoppas hon får på sig skorna så att hon kan börja vara ute nu snart.
Jag har ridit H nu under två dagar, c-ponnyn. :-D Det var balsam för själen. Det blev två uteritter, hur mysigt som helst. Körde lite joggingarbete i skritt/trav, och en hel del halter. Hon gör lite som hon vill denhär bruden annars. ;-)
Älskade Bellson. <3
Idag var det dags för kliniken igen, fast jag körde in henne redan igår. Så det var skönt att slippa böka med det imorse.
Först så började dom undersöka och spruta in kontrastvätska i såret för att se var den hamnade. För det fanns en misstanke om att det var en fistelgång där som hindrade såret från att läka. Men, dom hittade inget på plåtarna som skulle tyda på det. Suck. Jag vill liksom hitta något att ta på och sen åtgärda det, och sen ska det vara klart liksom.
Så runt 9 var det liksom "klart". Jag fick besked om att hon blir kvar på kliniken för typ övervakning + att hon skulle stå på pencillin. Men det kände jag var helt onödigt, att stå på vak.. Då kan hon lika gärna vara hemma liksom. Så jag stressade upp mig över det och började måla upp bilder hit och dit om vad jag skulle säga och hur osv. Typiskt mig. Så jag gick iaf in och sa att jag ville att kirurgen gav hennes utlåtande oxå, och ja, det var planerat så. Så det var ju bra. Men klockan var då runt 10, och det kunde ske när som helst på dagen.
Jag for och hämtade hö till B, och väntade .. och väntade.. Tillslut fick jag besked om att det kommer ske ca 16. Så jag for och åt mat, och råkade åka in på Eqeens och köpa en ny grimma till B. Jisses. Precis vad min plånbok behövde.
Sen kom jag tillbaka vid 14.30, och kl 15 körde vi igång. Då kollade dom på henne igen, och vi pratade, jag visade bilder, B fick skritta/trava på gången. Sen bestämdes det att hon skulle ultraljudas igen. För nu har det uppkommit en ENORM svullnad på hasen, alltså värre än innan. Den är som en fotboll, plus svampig/gallig liksom. Och ja, på UL kunde man nu se att bursan är inflammerad.
Sen har en odling tagits för att se om bakterier finns i såret och vilka. Så hon ska iaf få gå på två olika sorters antibiotika nu, plus att imorgon ska hon sövas och dom ska sätta dränage för all vätska runt bursan.
Vi vägde henne, och jag gissade på 475 (hon vägde 520kg den 23 sept). Hon vägde 458kg. Hon har alltså gått ner 62 kg. Men det syns, hon ser riktigt illa ut i kroppen. Det är pga allmänpåverkan.. Hon har ju inte lätt att tappa muskler i vanliga fall. Men nu har hon varit så påverkad av allt som hänt. Och hon äter kanske 2/3 av vad hon brukar.
Sen är hon så charmig mitt lilla hjärtegryn. Mammahjärtat bultar lite extra när jag tänker på det, men hon är ju väldigt skeptisk till veterinärerna och ja, alla som håller på med henne. Veterinären får ju inte göra nånting med benet, och gud förbjude att dom skulle få ge henne lugnande. Det krävs brems, och ett himla kämpande för att få i kanylen och få i henne lugnande. Och raka kring såret? Det får dom absolut inte. Idag var hon omöjlig. Hon bara stod och sparkade mot veterinären, trots lugnande och brems. Jag erbjöd mig att raka henne två ggr. Tillslut gav han upp haha. Hon lyfte benet 2-3 ggr sen stod hon som ett ljus medans jag rakade klart. Lilla puppan. Ja, det känns bra att hon litar på mig. <3 Likadant som när massören är hos oss, vissa övningar får jag göra. För hon blir så nedrans arg, innan dom ens rört henne. Hon har inte det bästa ryktet där på kliniken, haha. Snäll men bestämd.
Snuskigt värre...
Ja det kommer en del snuskiga bilder här nedan. ;-) Jag trodde jag sett alla skepnader detta sår kunde ha, men så fel jag hade. Häromdagen var det en stor varklump istället för sår. Så när jag grävde ur den så blev det en grop kvar, och längst in i den gropen såg man gången upp där det kommer var ifrån. Herregud.
Sen dess har det börjat krympa igen, och börjar dra ihop sig ordentligt. Men det gör varken till eller från för hästen är jättehalt och har väldigt ont. Det är massa skit innanför, så det spelar ingen roll hur fint det blir utifrån. Det ska ju ändå opereras så att hon får bli fri från detta.
Detta ovan är ifrån gårdagen. Har inte fotat idag, men det hade krympt rejält. Men som sagt det spelar ingen roll... Vi bara härdar ut nu för att få hjälp nu i veckan. Bella har boxvila nu för det är så halt ute och hon har bara traktbrodd bak.
Bloggtävling
Jag är med och tävlar om ett julpaket från JH Collection hos vanessaandersson.se
Klicka på bilden för att komma till tävlingen!! :)
Upp och ner.. men mest ner.
Igår skrev jag ju om bakslaget att hon blev halt igen i förrgår. Och igår då jag for upp så var hon likadan om inte värre. Jag tog in och la om såret, och hon var väldigt öm. Men såret såg fint ut. Men ömma, det gjorde hon.. Efteråt var hon mer halt. Jag hade en dålig magkänsla och antog att hon skulle vara mer halt idag. Mailade veterinären igår och berättade att hon blivit halt igen, och att såret fortfarande vätskar en massa. Det bara rinner.
Då ringde han mig och hade tillsammans med kirurgen kommit fram till att det troligtvis är en fistelgång till en fistel i slemsäcken som gör att det varar och varar och aldrig tar slut. Så han bokade in oss för operation på tisdag, OM dom hittar det dom söker då.
Ni kan ju tänka er vilka fantastiska känslor jag fick inom mig då liksom. 11 veckors kämpande, och så ska dom in och operera och skapa ett nytt sår. Men det är omöjligt för detta sår att läka så länge fisteln är kvar (om det är en fistel). Så det är ju till det bättre, även om det känns... hopplöst.
Ni kan ju tänka er vilka fantastiska känslor jag fick inom mig då liksom. 11 veckors kämpande, och så ska dom in och operera och skapa ett nytt sår. Men det är omöjligt för detta sår att läka så länge fisteln är kvar (om det är en fistel). Så det är ju till det bättre, även om det känns... hopplöst.
2 dec kl 12.00 togs dessa bilder på såret här ovan
Idag då jag kom dit så såg jag att hon inte var värre i hältan idag, utan ganska så lika som igår. Det kändes ju ganska bra tyckte jag. Jag tog tempen, 37,8 alltså ingen feber. So far so good. Kändes riktigt lovande.
Så öppnar jag bandaget och ser såret.. PANIK! Det hade blossat upp totalt. Det var knallrött, svällt, och undertill ser jag en öppning där det är påväg att tryckas ut ljusgul gegga ur ett hål, NEDANFÖR såret alltså på typ ärrvävnaden som var läkt. Där har det alltså gått hål och trycks ut gul gegga. Ju mer hon rörde sig på gången desto mer krämade hon ut därifrån.
Jag ringde kliniken och ville prata med behandlande vet, men han hade inte tid så han skulle återkomma.
Under tiden ställde jag henne på box och inväntade samtal från vet. Vid 17 ringde han mig och ja, det är inte så mkt att göra. Det talar ju ännu mer för en fistelgång nu, och det är ju positivt för då vet vi vad vi ska göra. Jag fick även kostnadsförslag på OP och det kändes ju helt okej ändå. TUR som fan att jag har en grym försäkring.
Egentligen skulle hon ha fått antibiotika nu, men hon ska inte ha något sånt i kroppen när hon ska sövas på tisdag. Så vi får liksom stå ut i helgen jag och B. Mest B såklart.
Men, nu ikväll då jag kom dit och skulle lägga om såret så gick hon mycket BÄTTRE. Tack och lov. Det kändes himla bra. Dock så hade såret stängts typ, och torkat lite. Och så såg man hålet där det hade kommit gult klägg oxå. Men jag la om som vanligt med alsolspriten.
Så får vi liksom hoppas på det bästa att hon inte får alltför ont i helgen.
3 dec kl 12 togs dessa två bilder ovan
Under tiden ställde jag henne på box och inväntade samtal från vet. Vid 17 ringde han mig och ja, det är inte så mkt att göra. Det talar ju ännu mer för en fistelgång nu, och det är ju positivt för då vet vi vad vi ska göra. Jag fick även kostnadsförslag på OP och det kändes ju helt okej ändå. TUR som fan att jag har en grym försäkring.
Egentligen skulle hon ha fått antibiotika nu, men hon ska inte ha något sånt i kroppen när hon ska sövas på tisdag. Så vi får liksom stå ut i helgen jag och B. Mest B såklart.
Men, nu ikväll då jag kom dit och skulle lägga om såret så gick hon mycket BÄTTRE. Tack och lov. Det kändes himla bra. Dock så hade såret stängts typ, och torkat lite. Och så såg man hålet där det hade kommit gult klägg oxå. Men jag la om som vanligt med alsolspriten.
Så får vi liksom hoppas på det bästa att hon inte får alltför ont i helgen.
3 dec kl 12 togs dessa två bilder ovan
Denna bild är ifrån nu ikväll innan jag la om. Längst ner till vänster syns det nya hålet
Bakslag..
Bara för att jag var glad och skrev om framsteg i förrgår så fick vi ett bakslag igår. Från att ha skrittat superbra tidigare dagar, verkligen superbra, så var hon igår diagonalhalt igen. Masserade och kollade om det blev någon skillnad på gången, men nix. Det blev det inte.
Men jag har börjat tänka om. Jag tar bort försvarsspänningar, men hon bygger upp dom direkt igen. Så det betyder ju att det fortf. är något som gör att hon får dom från början. Hon har ont i vänstra bak fortf. Och om det är såret eller om det är muskelbristningen, ja det är omöjligt att säga. Men högst troligt såret.
Men jag har börjat tänka om. Jag tar bort försvarsspänningar, men hon bygger upp dom direkt igen. Så det betyder ju att det fortf. är något som gör att hon får dom från början. Hon har ont i vänstra bak fortf. Och om det är såret eller om det är muskelbristningen, ja det är omöjligt att säga. Men högst troligt såret.
Pratade med världens bästa massör igår oxå, och hon har gett mig bra tips och råd. Så länge det går åt fel håll så ska jag låta henne vara. När det går åt rätt håll igen kan jag börja på underhålla och hjälpa till. Det är mycket som händer i kroppen på B nu, och det är omöjligt att säga vad som är vad. Så precis som även veterinären sa, så ta en sak i taget. Låt såret läka, fokusera på det, och ta resten sen. Ungefär. Såret var förresten väldigt fint igår, det hade krympt ytterligare. Glömde ta bild. Hoppas att det ser ännu bättre ut idag.
Det är även så att när hon ställer ner v.bak, så bara forsar det sårvätska ut från benet. Hon kan bara stå så i några sek, sen vill hon byta ben. Så man kan alltså inte hålla upp h.bak mer än en kort stund, för sen får hon panik och måste få lyfta på v.bak. Ja. Jösses.
Ska strax upp och kika hur hon mår denna dag. :-)
